Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på Þverá näst efter Glúmr och hade stort namn om
sig för sin slughet. Men i och med det samma som
man ville göra det intressanta tillägget, att
«rådgifvaren» begått dråpet, så kunde det ej längre bli fråga
om någon annan än Víga-Glúmr. Att denne öfvat
många dråp (vig), kände man ju, och man kände
säkerligen äfven åtminstone några af de sägner, vår
saga berättar om hans förmåga att med list reda sig
ur farliga lägen. Möjligt är, att berättelsen om Glúms
förhållande till den unge Guðbrandr (jfr ofvan s. 20)
gifvit uppslaget till den nämda, viktiga tillsatsen i
vår anekdot. Men det omvända förhållandet kan
också tänkas, att nämligen berättelsen om Guðbrandr
är yngre och diktad efter mönster af vår anekdot i
dess sista utvecklingsform.
Hade icke de båda nämda parallelhistorierna i
sina hufvuddrag utbildats redan på den tid, då
sägnerna om Glúmr förekommo endast i muntlig
tradition, så blef det naturligtvis för sagans upptecknare
en favorituppgift att fullborda parallelismen och
därigenom anbringa en effekt, som han skattat högt (jfr
sid. 21 och här nedan afd. III). På hans lott har det
i alla händelser fallit att göra åtskilliga tillägg till
vänpröfningsberättelsen, för att denna skulle erhålla
vederbörlig afrundning och tillräckligt sken af
sannolikhet, hvarjämte han borde söka att gifva episoden
ett naturligt och klart sammanhang med sagans
öfriga delar.
Nu kan man visserligen om Ingólfsepisoden i dess
helhet (kap. XIII—XV) fälla det omdömmet, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
