Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41.
rådet, tillhörde det honom fortfarande att ansvara för alla ring-
ningar till gudstjänst och för lik med illa klockan. Dessa
ringningar afsade sig dock Johansson den 1 mars 1848, och
därmed synes domkyrkorådet hafva låtit sig nöja. År 1868
försvunno ur räkenskaperna äfven ofvannämnda 3 rdr 16 sk.,
som sedan 1842 bokförts som ersättning för kyrkans klädtvätt,
hvilken därmed upphörde att vara ett klockarens åliggande.
Från den tiden betalade kyrkan till klockaren endast 10 tunnor
spannmål och kontant 3 rdr, detta senare såsom ersättning
för äldre tiders !/2 lispund talg. De 10 tunnorna spannmål
lämnades till 1842 in natura, men från och med nämnda år
löses enligt domkyrkorådets beslut all kyrkans lönespannmål
med penningar enligt markegång med tillagd forlön. Endast
klockaren uppbar under åren 1842—1850 fortfarande 6 t:r från
landsförsamlingen in natura.
Klockarens 10 t:r spannmål, förvandlade först till 63 kubik-
fot och sedan till 16,:s7 hektoliter, äro mu sammanslagna med
organistens 19 t:r 28 kappar, förvandlade först till 125,2 kf. och
sedan till 32,74 hl. (se längre fram), tillsammans 49,51 hl.
Om församlingarnas bidrag till klockarens lön må nämnas,
att Johansson redan 1840 vid tillträdet till klockar- och kan-
torstjänsten öfverenskommit med stadsförsamlingen, att han i
stället för boställe, som åtminstone de närmast föregående
klockarna åtnjutit, skulle få hyresersättning med 120 rdr rmt,
som den 23 maj 1866 höjdes till 300 rdr, mot det att tvänne
i hans löneförmåner ingående kollekter skulle upphöra. År
1870 utbyttes sportlerna mot 200 rdr, som uppfördes på den
fasta lön af 600 rdr, hvilken 1842 kommit i stället för den för
båda parterna ytterst obehagliga »omgången>, då klockaren
gick omkring till stadens invånare och själf af dessa uppbar
en obestämd afgift. År 1842 upphörde också en del kollekter,
som klockaren dittills uppburit, "utom de tvänne, som afskaf-
fades först 1866. Dessa klockarens (kantorns) löneförmåner
— kontant lön, hushyra samt sportel- och kollektersättning —,
hvaraf landsförsamlingen betalar en del, utgå ännu i hufvud-
sak. I samband med tjänstsammanslagningen 1873 minskades
dock klockarens kontanta lön liksom organistens. Båda för-
samlingarna lämnade sedan till >organisten och kantorn>, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
