Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
om formerna för platsens tillsättning. Domkyrkorådet upp-
fattade dock den k. resolutionen såsom ett tyst godkännande
af dess förfarande, som borde tjäna till norm för framtiden.
Så uppfattades den också ofta senare. .
18. MAGNUS ROSSANDER, adjunkt vid slottsförsamlingen,’
7/6 1766—!/s 1784... Då Rossander den 7 juni 1766 antogs till
kyrkoinspektor — denna benämning användes omväxlande med
syssloman till början: af 1800-talet —, heter det i protokollet
uttryckligen, att hans utnämning skedde med det förbehållet,
att, när sysslan framdeles blefve ledig, skulle.den af kyrkorådet
besättas enligt k. resolutionen den 27 juni 1739. Kyrkolagen,
som bestämde, att domkyrkornas sysslomän skulle vara präster
och antagas af biskopen med konsistorii vetskap och samtycke,
ansågs 1 detta fall liksom beträffande domkyrkorådet ej vara
tillämplig på Kalmar domkyrka. Medsökande voro vid detta
tillfälle >»kämnärspreses och afskedade rådmannen> Fredrik
Gustafsson samt klockaren vid domkyrkan Lars Wittenberg,
»men ifrån landskontoret ingen> tillägges det som ett slags
förklaring på Rossanders utnämning. Den 1 maj 1784 blef
platsen åter ledig, då Rossander tillträdde kyrkoherdebefatt-
ningen i Kastlösa.
19. LARS LINDWALL, kollega, !/s 1784—!/s 1806. Lindwall,
hvars utnämning skedde den 17 april 1784 med tillträde den
1 maj s. å., hade anmält sig hos domkapitlet som sökande till
platsen, hvilken för: öfrigt ej synes hafva förklarats ledig.
Oformligheten härvid torde hafva berott på att Lindwall, hvilken
ej uppbar lön såsom kollega, på annat sätt måste skaffas nödiga
inkomster. Lindwall innehade platsen till den 1 maj 1806"),
då han såsom kyrkoherde flyttade till Repplinge.
") »Vid branden i Kalmar den 11 aug. 1800 mistade han jämte sin
ägande lilla vackra stadsgård äfven nästan hela sitt lösörebo, af hvilket
han kunnat rädda mera, men tänkte blott på vården af det dyrbara tempel
och dess egendom, som var honom anförtrodd. Då lågorna där voro
släckta och han återvände till sin egen boning, fann han af den endast
kvar — tomma rummet. Men han såg Herrens helgedom räddad, och
öfvertygad, att Gud gör allt väl, ansåg han för orätt att sörja, då han
kunde lofsjunga i Herrans boningar.» (Clerus Calmariensis.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
