Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. Domkyrkotunnan.
Domkyrkotunna kallades förr den för en domkyrkas under¬
håll afsedda kronotiondespannmål, som utgick merendels med
en tunna från hvarje kyrkohärbärge, d. v. s. från hvarje socken.
Den utgjorde ersättning för förlusten af de inkomster af gods
och tionde, som domkyrkorna ledo genom Gustaf I:s reduktion.
För Kalmar gamla stadskyrka, som alltifrån 1430 i äldre hand¬
lingar stundom benämnes domkyrka, synes den första gången
hafva beviljats af hertig Erik (sedermera konung Erik XIV)
genom bref af den 22 jan. 1560 såsom byggnadshjälp till kyr¬
kan, hvilken då befann sig i ett synnerligen utblottadt tillstånd.
Kyrkan skall härigenom hafva erhållit en tunna spannmål af
hvarje socken i Kalmar län. Detta understöd hade med all sanno¬
likhet utverkats af den bekante Petrus Caroli (Per Karlsson),
kyrkoherde och superintendent i Kalmar, hvilken under Eriks
vistelse därstädes 1558—1560 var hans dagliga sällskap och
äfven sedermera stod högt i hans ynnest. Följande år, 1661,
sedan Erik bestigit tronen, utfärdade han ett nytt bref rörande
domkyrkotunnan till Kalmar stads kyrka, hvarigenom denna
erhöll två tunnor spannmål från hvarje socken inom länet.
Redan 1563 indrogs dock denna tionde till byggnadshjälp åt
slottet, och Kalmar stadskyrka befann sig åter i samma utblot¬
tade tillstånd, som förut. Huru länge domkyrkotunnan från
Kalmar län uppbars för slottet, är författaren obekant. För¬
modligen dröjde det ej länge, innan den återföll till Linköpings
domkyrka, dit den ursprungligen hört.
År 1586, då Johan Ill under längre tid vistades å Kalmar
slott och därvid sannolikt fick noggrann kännedom om stads¬
kyrkans nödställda belägenhet, utfärdade han tvänne k. bref,
daterade det ena Kalmar, det andra Borgholm, genom hvilka
domkyrkotunnan från Öland och åtminstone södra fastlandsdelen af länet ånyo tilldelades Kalmar stadskyrka, och så torde
det hafva förblifvit till bortåt århundradets slut.
Under de första åren af 1600-talet, då Kalmar län och Öland
blef egen superintendentia, voro förhållandena i detta hänse¬
ende till en början mycket växlande, tills naturligtvis alla dylika
inkomster för kyrkan upphörde under det för staden så olyckliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
