Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
fogdarna och herremännen av vinningslystnad utnyttjade dem,")
kunde konungen ej alltid kontrollera. Själv hade han ej på
många år hållit möte med allmogen i Småland,”) och vad detta
betydde i en tid, då bristen på dugliga och pålitliga män
gjorde, att hela bördan kom att vila nästan uteslutande på
konungen ensam och denne endast genom personliga förhör
i de olika landsdelarna kunde skaffa sig kunskap om förhål-
"landena, är uppenbart. Allmogen åter hade, som konung
Gustaf själv uppgiver i sina brev, av fogdar och herremän
>»med trug och hoot> förhindrats från att framföra sina klago-
mål till högsta ort?). — Det strider för övrigt mot konung
Gustafs ekonomiska principer, att han i lugn och ro, utan att
ingripa, skulle ha åsett, huru fogdar och herremän utsögo
bönderna endast för att rikta sig själva. Därtill var han allt-
för mån om sina och «kronans inkomster”).
Först 1541 synas konung Gustafs ögon delvis ha öppnats för
de särskilt genom fogdarna och herremännen framkallade miss-
förhållandena i landet. Den i anledning därav samma år utfär-
dade stadgan om olaga gästning tycks emellertid ej ha haft av-
sedd verkan, utan ofoget fortsatte. Sedan Gustaf nu i september
1542 själv sammanträffat med böndernas utskickade och fått del
av deras klagomål, visade han på många sätt sin vilja att råda
bot på missförhållandena och tillmötesgå allmogens önskemål.
Härvid tillgrep han åtgärder av långt radikalare art än förut.
Sålunda lät han bl. a. avsätta de fogdar och häradshövdingar,
över vilka bönderna beklagat sig?). — Otvivelaktigt hoppades
konung Gustaf genom de nämnda åtgärderna kunna draga en
stor del av den bofasta befolkningen från Dacke och därige-
nom underlätta upprorets kuvande. Han torde alltså ha åter-
1) Att dessa utan konungens vetskap pålagt bönderna ytterligare bör-
dor, framgår av Reg. 6 nov. 1542, 24 jan. 1543 och 27 sept. s. å.
2) Under sin vistelse i Kalmar sommaren 1541 hade Gustaf — att döma
av hans egna uttalanden — inga samtal med bönderna.
3) Se bl. a. Reg. 24 jan. 1543.
2) Se Reg. 24 jan. 1543.
5) Se bl. a. Reg. 2 okt. 1542.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
