Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
man taga för givet.’) För Gustaf fanns endast en utväg: att
vid lägligt tillfälle, då han hunnit ytterligare förstärka sin
krigsmakt, gå till anfall mot de upproriska. Hans försiktiga
undvikande i stadfästelsebrevet av att erkänna Dacke som
härskare i Småland pekar tydligt på att han ej betraktade
avtalet i Linköping såsom definitivt.
Konungen behövde emellertid ej heller denna gång bli den
anfallande parten. Snart grepo smålänningarna åter till vapen.
Dacke började måhända misströsta om att någonsin bli erkänd
av konung Gustaf som herre i Småland, eller kanske han ej
längre kunde motstå böndernas påtryckningar, alltnog, vid
nyårstiden tog upproret ånyo sin början. Alltjämt utan under-
stöd av vännerna i Tyskland gick Dacke i spetsen för sina
bondeskaror till anfall mot Konung Gustaf.
Den allmänna uppfattningen synes vara, att Finnveden och
de norr och nordost därom belägna häradena eller samma
delar av Småland, som reste sig 1529, under Dackefejden för-
blivit konungen trogna. Bland dem, som framföra denna
åsikt, märkes Stille, vilken särskilt beträffande Finnvedens tre
härader, Sunnerbo, Östbo och Vestbo, söker göra gällande,
att dessa aldrig på allvar kommo att deltaga i upproret.
Denna uppfattning grundar man tydligen dels på Rasmus
Ludvigssons uppgifter angående dessa häraders vid flera
tillfällen under kampen givna trohetsförsäkringar, dels på
konung Gustafs ofta uttalade tacksägelser för visad trohet.
Även om de förra förtjäna tilltro, utgöra de intet som helst
belägg för att Finnvedens befolkning skulle ha förblivit trogen
under hela Dackefejden, enär den sista av dessa försäkringar
avgavs i början av 1543 och kampen rasade ännu en lång
tid därefter. Vad beträffar konungens egna tacksägelsebrev,
bevisa dessa endast, att Finnveden i början av Dackefejden,
1) Att Konung Gustaf ej heller trodde på smålandsböndernas fredliga
sinnelag, framgår av ett flertal skrivelser under denna tid. Se bl. a. Reg.
13 dec. 1542.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
