Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
personer stå på var sin sida och sköta toet, som torkar på en
liten stund (Östbo och Västbo härad). Detta sätt går fortare
än med basta, men kräver större påpasslighet och har samma
eller större risk för antändning.
Bråtugnarna kunna vara ganska stora, cirka 3 meter långa,
2 m. breda och 2 m. djupa. Inom Östbo och Västbo härader
kallas de »bråtgravar». Denna metod anses av allmogen vara
den äldsta.
En annan, ännu primitivare och antagligen även ursprung-
ligare torkningsmetod, är dock känd. Från Älghults socken i
Kronobergs län och Kråksmåla i Kalmar län meddelas, att man
där, i slutet av 1800-talet, ibland plägade torka toet bara genom
att lägga det i solgasset, t. ex. mot en vägg, och så få det
torrt för bråtning.
Bastor förekomma allmänt inom hela Småland, men bråtugnar
mera sparsamt och inom begränsade områden. Från Kalmar
län föreligga sålunda uppgifter om gamla bråtugnar blott från
Torsås, Karlslunda, Vissefjärda och Oskars socknar i S. Möre.
Men på dessa platser finnas även bastor. Ganska vanligt har
varit, att bastorna även använts för mältning.
Omedelbart som toet har torkat, vidtager bråtningen, såsom
det småländska uttrycket lyder... Det är ett styvt arbete och
utföres av männen. Redskapet kallas bråtkniv eller »bråta>.
Sådana förekomma i något olika utförande men verkningssättet
är detsamma. Den äldre, vanliga typen består av tvänne
meterlånga trästycken, »stocken> och »käften>, enligt benäm-
ningar från Kråksmåla och Älghult. Båda äro urhålkade så,
att käften bildar tvänne knivar, som passa i motsvarande spår
i stocken. I ena änden äro de sammanledade, så att käften
kan fällas ned i stocken liksom bladen i en fällkniv. Stocken
vilar på 4 ben. En annan typ är spol- eller spjälbråtan, utförd
i smäcker spjälkonstruktion och betydligt lätthandterligare.
Bråtningen försiggår i regel på en eftermiddag — ju större
mängd to som skall bråtas, desto flera »bråtgubbar»> och bråt-
knivar sättas då i rörelse. Då skall »bastekärringen> vara med.
Hon håller sig inne i det varma lavet, där hon ordnar till och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
