Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Men på många håll i mera primitiva samhällen brukar det
vara så att den dugligaste och mest erfarne så småningom
tillerkännes en viss myndighet som förman och ledare. Så
har under 1900-talets första årtionden i Nydala—Herrholmarnas
samhälle också varit fallet, i det att fiskaren Viktor Johansson
då under några år erkändes såsom den mest erfarne och så-
som ett slags förtroendeman, bl. a. till följd av att han refor-
merat en del äldre fiskemetoder, hittat nya fångstplatser o. d.
Johanssons förmansskap visade sig t. ex. däri att han vid
vinternotet brukade få gå före och utpeka varpen.
Fiskarna i Herrholmarna och Nydala (med Fridhem) bilda
tillsammans en såsom sådan känd enhet, »laget>, »fiskelaget>.")
Detta idkade särskilt förr flera gemensamhetsfisken, av vilka
de flesta nu äro utdöda, ex. ortsfisket med hommor i Lillåns
mynning. Om uppsättning av redskap, fångstdelning o. d.
vid gemensamhetsfiskena, se nedan.
Det normala var att antalet fiskare i Herrholmarna och Ny-
dala var åtta. För flera fisken, t. ex. sommarnote, behövdes
ej så många man. Fiskelaget var för den skull delat i två
mindre >»lag> med fyra man i varje. Av gammalt brukade
Nydala (med Fridhem) bilda ett lag för sig, under det de tre
fiskarna på Herrholmarna förstärkta med en Nydalabo bildade
ett lag. Den fiskare som en gång kommit att tillhöra ett av lagen,
hörde alltid hop med det. Halvlagen voro åtminstone tidvis ej
identiskt lika sammansatta vid notning och vid drivfiske.
Man skulle alltså kunna skilja mellan notelag och drivfiskelag.
Slutligen fanns ännu en underenhet: »fiskkamrater»>. Så
kallades de två fiskare som gemensamt brukade lägga ålrev
e. d.?) Kamrat hade ej de fiskare som kunde hjälpa sig fram
med den egna familjens medlemmar. Kamraterna behövde ej
båda bo i samma fiskeläge. Kamratfisket började när lagfisket
var slut i maj månad och slutade i oktober, då höstlagfisket
’) Ordet använt t. ex. i uttryck som »Han var den djärvaste i fiske-
laget», »I fiskelaget brukar vi säga så», »I dag har hela laget varit ute>.
?) »Fiskkamrat» kunde någon gång även användas i bet. »lagfiskare i
allmänhet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
