- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XVI-XVII (1929) /
125

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

125

ena eller andra laget, avdömdes detta på så sätt, att de >klun-
sade». Härvid förfors så, att den ene — X. -— av de båda
fiskarna placerade tvenne trästickor mellan fingrarna, varefter
den andre — Y. — hade att dra en av stickorna. Drogs den
av dessa, vilken i inneränden var försedd med en förtjockning,
»kluns>, skulle Y. tillhöra det >uppre> laget, under det X kom
att höra till det >yttre>. Drog Y. den klunslösa stickan, till-
hörde han det yttre laget och X. det uppre.

> Man skilde mellan »uppre> och »yttre>» lag. Denna differens
var baserad på i förväg gjord överenskommelse. Det uppre
lagets kast låg inåt viken, uppåt Mönsterås köping till, det
yttre lagets utåt viken, i östlig riktning. Denna överenskom-
melse till trots förorsakade lagens placering sinsemellan ofta
ordväxling och trätor, i det intet av lagen ville ha den s. k.
»skitänden> inom sitt kast. Gräl uppstod lätt också av nätens
iläggning vid >»trätänden> — om termerna trätände, skitände
och »ytterände» se Modéer, Det gamla fisket, s. 22.

Liksom den inbördes placeringen av lagens kast var på för-
hand bestämd, gäller detta även om den ordning, i vilken lagen
skulle kasta. Det uppre laget började således alltid, varefter det
yttre laget hade att ro något längre ut och där kasta sitt kast.

Mellan de i drivfisket deltagande lagfiskarna fanns så till vida
arbetsfördelning, att de lagfiskare, som ena dagen >»gått i bröstet>,
» varit bröstkastare>, nästa dag skulle vara »ändkastare>.

»Privatökornas>, »jämtaökornas> funktion inom drivfisket
var noga bestämd: de hade att hålla sig ett par båtlängder
bakom det egentliga kastet, att >kasta bakkast>. Någon gång
kunde tvenne privatökor behövas för att kasta »baknät> ini
lagfiskarnas kast. Men detta senare tillhörde undantagen.

Fångstdelningen inom brongfisket går som ovan antytts igen
inom drivfisket. |

Sedan jämtaökorna sålunda till lagfiskarna lämnat från sig
!/3 av den i jämtanäten fångade fisken och för egen del såsom
ersättning. för sitt arbete fått behålla ?/s!), dela lagfiskarna

’) Enligt en något senare överenskommelse lämnade jämtaökorna från
sig hälften av sin fångst och behöllo själva hälften.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:15:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/16-17/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free