Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Richter. I enlighet med renässansens befästningskonst började
nu kring det medeltida slottet växa upp ett starkt system av
vallar och bastioner. Västra och södra delarna av den nuva-
rande slottsvallen äro i huvudsak resultat av arbetena under
Gustaf Vasa. Åt själva slottsbyggnaderna ägnades väl under
dessa oroliga år mindre intresse. Under Erik XIV:s tid blev
förhållandet motsatt, denne praktälskande renässansfurste ägnade
slottet och dess sirande det allra livligaste intresse, men lät
befästningsarbetet ligga nere. Redan 1555, då han som hertig
erhöll Kalmar, började ett rastlöst arbete, de östra och södra
längorna ombyggdes, den stora >»Kungstrappan> vid Vatten-
tornet uppfördes av Jakob Richter, och en hel stab av inkallade
utländska konstnärer — Marcus Ulfrum, Urban Schultz, Domi-
nicus ver Wilt m. fl. — sysselsattes med dekorationsarbeten,
av vilka åtskilligt ännu är bevarat, t. ex. i Kungsmaket. Under
Johan III; Sveriges störste byggherre, bedrevs ett synnerligen
energiskt arbete, såväl å befästningarna som å slottet och dess
inredning. De förra utvidgades i enlighet med Gustaf Vasas
plan och slottet erhöll det omfång det i våra dagar äger.
Arbetet leddes till en början av den gamle Jakob Richter, som
1572 avlöstes av den fråmstående, modernt skolade arkitekten
Dominicus Pahr, som från kontinenten inkallats, jämte sina
tvenne bröder — en brödrakrets som spelat stor roll för svensk
arkitektur. Från Johans tid förskriver sig bl. a. gestaltningen
av ytterfasaden med dess sgrafitodekoration och stenportaler,
slottsbrunnen samt större delen av inredningen i slottets många
praktgemak, såsom Gyllene Salens tak, Rutsalens och Grå
Salens tak och panel, Slottskyrkan. Den tidigare konstnärs-
kolonien erhöll nya tillskott, bl. a. anställdes skulptören Mikael
van Berini, gipssnidaren Antonius Watz och målaren Arendt
Lamprechts. Arbetet sjöd i slottets byggnadshytta; och det är
att märka, att samtidigt ett annat av Johans jättearbeten pågick
i denna trakt, nämligen Borgholms slott. Kung Johans många
byggmästare och konstnärer ha här utfört ett beundransvärt
arbete; den i konstnärliga ting synnerligen välbevandrade kungen
sörjde f. ö. för, att de icke vanskötte sina sysslor, och ytterst
är det väl honom vi ha att tacka för den svenska 1500-tals-
arkitekturens konstnärliga nivå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
