Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
I motsats till de förra praktfulla representationsporträtten är bilden av den
olycklige kung Erik en liten intim porträttstudie av nästan gripande art.
På främre tvärväggen Karl IX samt i nischen Gustaf II Adolf, en origi-
nalbild i målad och förgylld läderplastik, utförd 1633 av Servatius Kock
i Hamburg; i samma nisch Drottning Kristina, en vid 1700-talets början
och sannolikt av David von Krafft utförd kopia efter A. Wuchters” original.
Under kung Johans bild en kista, daterad 1579 och försedd med målade
vapen och monogram, vilka visa att möbeln tillhört den danske stabs-
chefen under kalmarkriget 1611—13, Breide Rantzau, och hans maka
Sophie Rosencrantz, till vilkas bröllop år 1579 den tydligen iordning-
ställts. När Rantzau tog slottet i besittning efter Somes kapitulation, har
han - sannolikt medfört kistan, vilken sedan kommit att stanna i bygden.
Den utgör alltså ett värdefullt historiskt minne, samtidigt som den illust-
rerar 15-talets adliga hemkultur. .
. RUTSALEN. ”Rutsalen återgår till Gustaf Vasas tid, och var
på 1540-talet under inredning till bostadsrum. Liksom den
angränsande Drottningsalen torde den sedermera ha hört till
Drottningens våning. Det utomordentligt rika panelverket till-
hör Johan IllI:s tid, men kan — som A. Hahr i en studie
påpekat — delvis gå tillbaka tlIll Eriks tid. Det skulle då un-
der kung Johans tid ha fullbordats och fått sin nuvarande, i
jämförelse med inredningen i kung Eriks gemak, stränga och
mera arkitektoniska prägel. Väggarna indelas genom kraftiga
refflade kolonner, uppstigande från golvet till den doriska
frisen. Fälten mellan kolonnerna ha rik intarsiadekorering av
för renässansen typiskt slag: arabeskornamentik, urnor med
blomster, arkitekturmotiv samt i fönstersmygarna rena perspek-
tivstudier efter klossar o. dyl. Golvet är inlagt i rutor, varav
salens namn. Tidigare har funnits ett kassettak, nertaget före
1778. Salen blev vid 1900-talets början föremål för en halv-
färdig restaurering av hårdhänt slag.
På väggarna målningar, huvudsakligen ur den italienska skolan under
15- och 16-talen. (Dep. ur Statens samlingar).
. RÖDKULLATORNET. Från Rutsalen leder t. v. om spisen
en utgång, som över yttre borggården fortsätter på en brygga
över till vallen, där »Landshövdingens trädgård> ligger. Redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
