Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
radiskt uppträda här och där. Märkligast bland fynden är en doppsko
till svärdskida av en typ som på kontinenten är vanlig, men i Sverige
endast påträffats i detta exemplar. MHalsringen tillhör en art av dylika
prydnader, som förekommer även under järnålderns första tid.
Flertalet föremål från bronsåldern äro tillverkade inom landet, ehuru
råvaran var av främmande ursprung. Bronsen bearbetades genom gjut-
ning i gjutformar. Bronsföremålens vackra former och smakfulla ornering
visa, att kulturen stod mycket högt.
Järhålderns början brukar sättas till omkring 550 fr. Kr.; då hade emeller-
tid järn sedan flera århundraden brukats i kulturländerna vid Medelhavet.
Denna epok kännetecknas av stora folkförskjutningar i Europa. Häri
deltog även Skandinavien; kontakten med kontinentens folk, främst med
det mäktiga romarriket, blev nu långt livligare än förr. Dessa förbindelser
med främmande kulturer präglar det inhemska föremålsbeståndet från hela
järnåldern. Efter beskaffenheten av kulturinfluenserna och de stora folk-
förskjutningarna brukar man indela tiden från 550 f. Kr. till 1000-talet e.
Kr. i fyra perioder, den förromerska och den romerska: järnåldern, folk-
vandringstiden samt vikingatiden. Kalmar län är rikt på fynd från järn-
åldern; särskilt Öland har under århundradena närmast efter Kr. föd. upp-
levt en verklig storhetstid.
Den förromerska tiden kännetecknas av kulturinflytanden från de kel-
tiska folk, som då bebodde områdena vid Alperna. Skedet räcker till
vår tideräknings början. Typiska fornsaksformer äro halsringar av brons
i två delar och med rätvinkligt uppböjda knappförsedda ändar, spännen
av en ny form, förfärdigade av brons eller järn.
Den romerska järnåldern, från Kr. föd. till 400 e. Kr., medför en del
nya fornsaksformer, dels importgods, dels efterbildningar. Starka infly-
tanden kommo från romarna, varjämte de gotiska folken i Sydryssland
tillförde den nordiska kulturen åtskilliga nyheter, t. ex. runskriften. Bevis
för den livliga kontakten med romarriket lämna romerska silvermynt,
denarer, som i stort antal påträffats i jorden. MHals-, arm- och finger-
ringar ha vanligen formen av en rund, vid ändarna tillplattad ten. Bland
dessa märkas en armring av guld. Spännen uppträda i synnerligen tal-
rika variationer.
Av vapen märkas svärd, dels tveeggade, dels eneggade. Yxorna med
Sskafthål torde ha använts både som vapen och som verktyg, de om vissa
bronsåldsyxor påminnande holkyxorna ha väl utgjort redskap. Som skydds-
vapen brukade våra förfäder en sköld av trä med kantbeslag av metall,
i sköldens mitt satt en sköldbuckla. Museet äger en hel del gravfynd
från detta skede, under vilket man plägade bränna sina döda och ned-
lägga askan i en urna jämte några föremål, som den döde troddes ha
användning för.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
