- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / II. Kalmar Domkyrkas Grafvar och Epitafier (1900) /
73

(1898-1962) [MARC] Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar Domkyrkas Grafvar och Epitafier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Mattias Silvius, d. 1771, lektor i Kalmar,[1] gift med Juliana
Sandberg, prästdotter från Madesjö.

Karl Sandberg, d. 1773, handelsbetjänt.

Anna Maria Edenius, d. 1775, gift med handlanden i Kalmar
Nils Svensson Brun.

Engel Katarina Wahlbom, d. 1779.

Af föregående redogörelse framgår, ett en mängd af de släkter,
som på 1600- och 1700-talen ägde grafvar i domkyrkan, härstammade,
såsom namnen mer eller mindre tydligt angifva, från Tyskland,
t. ex. Arendt, Baumgart, Gallatz, Hoppenstedt, Kreuger,
Mett, Mühlenbruch, Robeck, Rodde, Rosenhagen, Saltzau, Saur,
Schultz, von Sehltzen, Semmel, Wallrawe, Wasserführer m. fl.

De flesta af dessa släkter äro nu utdöda, ehuru familjerna i regeln
voro ganska talrika; 11—12 barn hörde ingalunda till ovanligheten,,
men de dogo oftare än nu späda; mässlingen och kopporna voro då
farliga barnafiender. Äktenskapen voro tidiga, och änklingar och
änkor gifte ofta ganska snart om sig. Sällan omtalas giftermål
mellan militärer och borgardöttrar, ehuru Kalmar den tiden var en
garnisonsstad. Belysande härför är, att vid processen mellan fänriken
Peter Baumgart och Elisabet Saltzau (s. 63) anfördes såsom skäl för
förlofningens brytande bland annat, att B. förbundit sig lämna den
militära banan och öfvergå till civilt stånd men ej hållit detta löfte.
De flesta grafvarna ägdes af borgmästare eller rådmän, på samma
gång vanligen köpmän, några tillhörde landshöfdingar och kommendanter,
ett fåtal hade inköpts af högre flottister, sannolikt under den
tid amiralitetskollegiet var förlagdt till Kalmar och det på allvar var
meningen att göra staden till örlogshamn.

För öfversiktens skull meddelas här en förteckning öfver
domkyrkans grafstenar såväl före som efter 1834; numren hänvisa till
kartan:

Före 1834.

1. Werner von Rosenfeldt (nu n:o 69).

2. Reinholdt Rehbinder (3).

3. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...

4. Blechert Wachtmeister (4).

5. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...

6. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...

7. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...

8. Sven Nilsson Forsell (39—40.

Efter 1834.

1. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...

2. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...

3. Reinholdt Rehbinder (förr n:o 2).

4. Blechert Wachtmeister (4).

5. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...

6. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...

7. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...

8. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...


[1] Jfr. graf n:o 69.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:14:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/2/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free