- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XXI. Öländska bygdestudier (1933) /
30

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30

kvarnbacke och »svinvall>. Utanför varje gammal ölandsby finner
man också en karaktäristisk bebyggelsegrupp, den s. k. malmen,
bebodd av hantverksfolk, sjömansfamiljer och jordbruksarbetare.
Malmarna kunna än i dag vara mycket omfångsrika, och ännu
större voro de före emigrationens tid — det myllrade av barn
i dessa malmstugor, och det var ur denna befolkningsgrupp
som Amerika tog sin första och största tribut.

Radbytypen har urgamla anor. Läsa vi den medeltida östgöta-
lagens bestämmelser om skifte i byarna känna vi snart igen
även ölandsbyn — och östgötalagen torde väl under medel-
tiden haft efterföljd även på Öland och inom det småländska
kalmarsundsområdet, varför man rent av kan förutsätta att
ölandsbyarna en gång tillrättalagts just efter denna lags bygg-
ningabalk. »Nu ligger by i radskifte, och gata längs med
byn...> heter det bl. a. och det utsäges tydligt och klart hur
en sådan by skulle anläggas.!’) Bytomten skulle vara orien-
terad efter väderstrecken, alltså ligga i söder—norr eller öster
—väster, och det är detta som ligger under medeltidslagarnas
term för tomt- och jordfördelningen i byn enligt »solskiftets>
princip. Var bondes del i åker och äng räknades efter tom-
tens »alntal> längs bygatan, >tomt är tegs moder», som det
heter i det medeltida lagspråket. Även på Öland är Östgöta-
lagens alnräkning brukad såsom proportionsmått i byarna.
I äldre tiders lantmäteriprotokoll heter det t. ex. så: >»Östra
gärdet som sås ?/s årligen, varuti alla hemman hava skift om
skift efter deras alnetal” (Algutsrum och Möllstorp 1742).

I ekonomen A. G. Barchaeus” nyss citerade resebeskrivning
av år 1775 ges härom följande notis: >»H. Prosten Donner
berättade att delningsgrunden af mark grannar emellan uti by,
här på Öland, är alntal, så att i proportion af gårdens storlek
skole de få lika alntal jord, så att då ’/2 hemman har 14 aln
i åker, så måste et af ”/« hafwa 21 d:o. Men härwid nytjas
ej wår allmänna aln, utan detta är allenast ett proportionsmått>.
(Segerstad socken).

Solskiftets konsekvens är i få ord den, att en åker uppdelas

1) Östgötalagen med förkl. utg. av A. O. Freudenthal, Helsingfors 1895.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/21/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free