Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
företeelse. På gavlarna sitta fathyllor och mellan sparrarna
äro fastsatta stänger, ”gällstänger”, på vilka man kunde hänga
upp kläder till tork o. s. v. Se plan fig. 44.
Här och där finnes ännu någon sådan gammal bondestuga
i behåll såsom illustration till forna tiders enkla seder — men
även denna typ såsom huvudbyggnad på bondgårdar, tillhör
redan historien. Byggnader med plana innertak och en över-
våning förekommo på öns prästgårdar redan vid slutet av
1600-talet (se Ellen Raphaels ofta citerade artikel), övervåningen
kallades »nattstuga> och saknade väl i regel eldstad. Dessa
»nattstugubyggningar> motsvarade säkerligen vad som numera
brukas kallas 1 !/2-våningshus, och förblevo väl länge en för-
nämare byggnadsart, förbehållen prästgårdar och storgårdar.
Hos öns bondebefolkning kommo sådana hus, liksom verkliga
tvåvåningshus, i ropet egentligen först vid 1800-talets början
och i sammanhang med den ekonomiska uppblomstring som
Öland åtnjöt efter utmarksdelningen och enskiftena, fig. 29, 30.
Nu växte en väldig rad av stora, präktiga tvåvåningshus upp över-
allt i byarna — företeelsen måste för de i gammal enkelhet le-
vande ölänningarna ha tett sig som en verklig revolution. Sär-
skilt i de stora byarna längs sydöstra kusten lägger man märke
till dessa träslott — om Gräsgårds socken just i nämnda trakt,
säger Abr. Ahlqvist 1822: »under de sist förflutne 15 åren äro
nästan alla gårdar i socknen nybyggde». Med den stigande
välmågan följde också uppförandet av mera herrskapsaktiga
boningshus av fastlandsmodell, t. ex. sådana med brutna tak
och med den på präst- och herrgårdar så vanliga indelningen
av planen med förstuga och stor sal i husets mitt, och mot
vardera gaveln två rum. Åketorp och Tomteby i Repplinge,;
ett par gårdar i Gillsätra i Glömminge och många andra äro
exempel på denna sort, fig. 31. Hus med brutna 1700-talstak
fortsatte man här på ön att bygga ännu på 1860—70-talen.
En på Öland icke ovanlig typ av boningshus må i detta
sammanhang beröras, det är byggnader av den typ som annars
brukar benämnas »landshövdingehus>. Dessa hus ha en under-
våning, eller hög källarvåning av sten, och därpå en övervåning
av trä, fig. 32. I bottenvåningen rymmas kök och matbodar —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
