- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XXI. Öländska bygdestudier (1933) /
72

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

taket, eller >skånska taket», är däremot en rent sydlig före-
teelse, vars marsch mot norr tydligt kan iakttagas i det gamla
byggnadsbeständet i Götaland och i äldre skribenters uppgifter.

Det är särskilt via de kulturellt mera vakna herrgårdarna
och boställena, som halmens bindning nådde allmogen. Det
bundna takets framgång torde väl också i viss mån kunna
tillskrivas den uppmuntran, som konstruktionen erhöll från
högsta ort under det nationalekonomiskt så inriktade 1700-
talet; i K. Maj:ts brev av år 1742 till landshövdingarna angå-
ende landskulturen tillhållas t. ex. ämbetsmännen att >»lära
lantmännen täcka bindtak av halm, på det sätt som i Skåne
sker, och på åtskillige andre orter brukas, emedan de äro
mycket waraktige, och dessutom spares mycken halm för
creaturen, som eljest til stor myckenhet fåfängt på taken
upruttnar»!). Samma kungliga brev rekommenderade utväljandet
i socknarna av s. k. hushållare, vilka skulle föregå med gott
exempel och lära den övriga allmogen allsköns förbättringar.
Till dessa nationalekonomiskt viktiga förbättringar räknade
1700-talet också användandet av sten i stället för trä som
byggnadsmaterial, anläggandet av trädgårdar, trädplantering
vid vägarna m. m.

I Kalmarsundsbygderna måste det bundna halmtaket äga
ganska gamla anor. I södra delen av Kalmar län var, enligt
vad Adolph Modeer år 1765 konstaterar i sin avhandling
»Uthustak i Calmare Höfdingedöme>, det vanligaste täcknings-
sättet på uthus då. just det bundna taket, medan i norra
delarna av länet halmtak överhuvud knappast brukades. Halm-
taket tillhör tydligen de stora jordbruksområdena, medan skogs-
bygden har använt näver med därpå lagda trästörar, >hång>.
Kronobäcks översteboställe, som ligger på slätterna vid Mön-
sterås, hade 1699 halmtak på ladugårdshusen — om halmen
låg lös eller bunden är icke kännt. År 1795 omtalas bundna
halmtak på herrgården Virkvarn i skogsbygden strax norr om
Oskarshamn — ett belägg på herrgårdarnas rang såsom före-

1) Skånska halmtäckare införskrevos ibland på 1700-talet till uppsverige
för att lära allmogen hur det gick till att lägga bundna tak. Hans Holm:
Nyttiga inrättningar vid Kjevlinge mölna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/21/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free