- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XXIII. Byskomakaren Jonas Stolts minnen (1935) /
15

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5

fram för doktor Ähman!), som hon sade var klädd i hårpiska
och alltid red på sin häst. Av denne doktor Ahman finns ännu
ett målat porträtt i sakristian.

Kyrkogården var då mycket liten, ty de fyra gamla lönnträ-
den mitt på kyrkogården stodo inom ringmuren, men i slutet
på 20-talet, då Harmens på Ruda byggde gravhuset, flyttades
ringmuren .ut så mycket, att det blev en smock?) mellan huset
och muren. Men i början av 40-talet togs den del in, som vi än-
nu kalla nya kyrkogården, och pastor Sabelström?) vigde in den
1843 eller 44 en söndagsmorgon före sammanrigningen. Arbetet
på ringmuren gjorde sockenborna själva, men korpral Poo i
Ekeby blev av sockenstämman antagen som förman mot en hel
riksdalers daglön; det var mycket den tiden.

Näset, som vi allmänt kallade ”prästens näs”, var då icke
upplöjt till åker, ty vattnet var ännu då alltid större än nu.
Gräset slogs och räfsades av fattigfolk, som frivilligt infann sig
efter inmaning från predikstolen, oftast på en onsdag. Denna
sed antages med skäl vara urgammal, ty när höet låg på
sträng?), vanligen vid tolvtiden, ringdes båda klockorna i sam-
ma form som en sammanringning, och så gick hela svärmen till
prästgården och fick sig ett duktigt kalas. Men denna sed or
hörde: likväl med 50-talets utgång.

Innan vi går in i kyrkan, får jag nämna Kyrkobron, som sedan
dess har genomgått många ombyggnader, men alltid vilat på
I runda ekstockar,
och behöll sig så till 1875, då den revs i botten och lades på
stolpar. Och från bron och nära upp till landsvägen stod en rad
kyrkstallar, tillhörande åboar i västra sockendelen — de bort-
togos 1875 åa 76, och en rad popplar planterades i stället. Men:

1) Johan Åhman, f. i Stockholm 1719; kyrkoherde i Högsby 1766; död
1782. N. I. Löfgren: Tjenstemän wid Försartlingarne och Lärowerken uti
Kalmar stift, från äldre: till närvarande tider. Kalmar 1836—41: S. 486.

?) Smock, smyg.

3) Erik Sabelström, f. 1797; död 1862 som kyrkoherde i Halltorp och
Voxtorp. N. I. Löfgren: Anf. st. S.:526. Jfr Tjenstemän wid Försam-
lingarna och lärowerken uti Kalmar stift, fortsättning. från 1841 till närva-
rande tid, ombesörjd-af stiftets biskop. Kalmar 1885:i-S. 62.

1) Sträng, uppkastad smal och lång sträcka av hö påslag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:15:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/23/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free