Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i7
När texten var läst, och ämnet uttalat, så anmäldes liksom
ännu, vem som skulle ha i håven, och så kom den ene kyrkovärden
med håven och gick i sakta mak, ty han hade god tid under hela
predikan. Icke fanns här då mera än en håv, men en liten silver-
bjällra var fästad på skaftet tätt intill håven, som ristades allt
ibland. Sedan fingo vi två håvar, och bjällran togs bort, och nu
till sist, sedan 1870, sker denna förrättning under sången efter
predikan.
Kungörelserna lästes då, medan prästen ännu stod på predik-
stolen, och detta gick för sig bra nog i den tiden, men affärerna
tillväxte och kungörelserna ökade sig mer och mer, och så bör-
jade herrarne att hos häradsrätten söka eller utverka förbud på
sina ägor, och dessa skulle minst en gång om året uppläsas i
sockenkyrkan. Dessa kungörelser blevo med varje år allt flera,
så att prästen fick läsa, så han kunde digna. Men så kom från
riksdagen allmänt förbud, och det besvärliga läsandet upphörde,
ty folket tröttnade därvid och gick ut från altartjänsten. Nu till
sist läsas kungörelserna efter slutad gudstjänst, och det är
bättre.
Barndop i kyrkan är ännu oförändrat detsamma som då, en-
dast med den skillnad, att bäckenet, som upptog offerslantarna
till lasarettet, nu är borttaget.
Brudvigsel hade före 20-talet skett mycket allmänt i kyrkan,
och ännu skedde det ofta, men avtynade mer och mer, och den
sista i kyrkan — Henrik Frits brudvigsel — förrättades i bör-
jan av 60-talet.
Det var ingen dörr utåt gården från sakristian förrän på 60-
talet, utan alla måste genom kyrkan över koret; icke heller kakel-
ugn förrän på 30-talet.’
Här var då ingen uppsyning, varken vid klockorna eller gra-
varna, utan allmogen ringde och grävde själv för sina lik, och
för sammanringningen ansvarade byarna efter tur och utlysning
från predikstolen. Men på 30-talet blev tillsatt en uppsynings-
man vid klockorna, och nu på 70-talet ha vi en ordentlig ringare,
som i och med detsamma har uppsyn och ansvar för kyrkogår-
den och gravarna.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
