Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
smädligt varmt. I ångesten över mina förlorade pengar och den
missräknade smaken, måste jag likväl förtära det, men på bott-
nen var en smula sirap, så att jag hade då ändå något för mina
pengar. Jag gjorde mig likväl den föresatsen att aldrig mera
kosta pengar på detta förnäma förargliga. Det var då ingen så
lätt sak att få kaffe som nu, ty det kostade 9 daler!) skålpundet
och socker en riksdaler. Brännmästare, timmermän och murare
fingo ännu på egen kost endast 3 daler i daglön, och kostade så-
ledes ett skålpund av vardera tillsammans 15 daler, d. v. s. 5
dagsverken.
Sedan en morgon på hösten 1829 var vår matmor så god och
lagade till kaffe, men det var serverat med socker och grädde,
och jag var glad att ännu en gång få smaka kaffe, och därtill på
köpet utan att det kostade pengar; men jag blev likväl missnöjd
därmed, ty vi fingo endast en kopp och måste sedan vänta på
maten tills davarmålet?), och jag var van att få en sup brännvin
och litet tilltugg. Nu var jag 17 år. Efter den tiden trängde sig
kaffepannan in hos den ena efter den andra, och 1831 sade en
madam: ”Nu må vi gärna dricka kaffe, ty nu få vi det för 1 riks-
daler”. Men det var likväl dyrt, då det ännu kostade 2 sommar-
dagsverken, och sträckte sig därföre icke kaffedrickandet längre
än till madam och flickorna. Pojkarna ”de gnor och äter bröd”.
I slutet av 30-talet, då brännvinspannan började sättas bort
allt mer och mer, så kom kaffepannan i dess ställe ner till bond-
folket, och den blev under tiden allt mera gängse. Det slösaktiga
70-talet med alla sina pengar har gjort kaffe till en oumbärlighet
för varenda koja och varenda människa.
Lysämnena voro ved och töre i spisen, men för övrigt sping-
stickor?), som alltid skulle vara i beredskap, och vilkas tillagande
oftast utgjorde drängens kvällsarbete. Dessa stickor nyttjades i
alla rum och i boden, och underligt nog var, att icke flera elds-
vådor hände vid så vårdslös hantering av elden. Utomhus nytt-
jades bloss, ty ottor och kvällar begagnades mera då än nu. Töre
1) 9 daler, 1 kr. 50 öre.
?) Davar, dagvard, frukost.
?) Spingsticka, kluven sticka av kådig tall att därmed lysa eller tända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
