- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XXIII. Byskomakaren Jonas Stolts minnen (1935) /
47

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

47

grova becksömskor och snösockor. I denna fotbeklädnad kunde
vi se rika bönder ända in på 40-talet, fastän de då hade lång-
byxor. De, som voro mäktiga nog därtill, hade undertröja och
kalsonger, men icke av tyg, utan av sämskat skinn.

Till ett annat slags vinterdräkt, som varenda bonde hade, hör-
de de så kallade ridbyxorna. Dessa räckte från foten och upp på
bröstet, men de voro icke att draga på, utan en knapprad gick på
utsidan från foten och ända upp, så att man såg gärna, om någon
ville hjälpa en med påtagandet. De voro av grått vadmal och be-
klädda på inbenen, i aktern och ända ned till foten med garv-
skinn samt fodrade med blångarnsväv helt om upp och ned, och
de voro alla så lika, så att om vi hade träffat hundra bönder på
ett ställe, så hade allas byxor varit lika. Sådana gjordes aldrig
nya efter 1820, men bibehölls likväl, ärvda från sterbhusen, tills
det ena paret efter det andra blev utslitet av drängar och arbe-
tare. Till denna dräkt hade de flesta bönder en pälsfodrad tröja,
också av grått vadmal, och luden vintermössa, men icke av bäver
eller franska kaniner, utan av hund eller räv, samt ett par vantar
med infång av garvskinn och utfång av fårskinnsföttlingar, som
passades ihop liksom en möbelsnickare fanerar en möbel. Denna
dyrbara dräkt var icke så näpet att beställa ofta, och icke heller
sågo vi den oftare, än då väderleken det fordrade, och kunde
hända, att sonen ärvde den efter sin far och betjänade sig av den-
samma för hela sin tid.

Inom 20-talet sågo vi tre siags klädedräkter. Den största
massan var klädd som förut är nämnt, men i början av 20-talet
voro ännu många fattiggubbar klädda i bredskyggad hatt och
långtröja, och herrar och pojkar i kortlivade kläder och lång-
byxor. Detta bruk tilltog mer och mer, och det gamla försvann.
Dessa ovanligt kortlivade kläder för både kvinnor och män voro
riktigt tokiga.

Före mitt minne tycker jag mig förstå, att kvinnans högtids-
dräkt hade varit svart, ty en och annan gammal gumma, troligen
av de förmögnare, kunde vi se med svart kjortel och tröja i sam-
ma fason som nu på 60-talet, men annars var hela kvinnobefolk-
ningen på högtidsdagarna klädd i kortlivade sockerdukskläd-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:15:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/23/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free