Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
veckan, vilket likväl ökades under de tre åren till 24 skilling, som
ännu 1832 var högsta lönen för en skomakar- eller skräddar-
dräng. |
Skodonen voro på 20-talet mycket simpla. När vi kommo till
ett vanligt bondställe, så togs fram en halv kohud eller huden
efter något annat kräk, häst eller stut, som de själva hade barkat.
Av denna skuro vi undan i ryggen det nödiga behovet sulor,
gjorde sedan det övriga svart med kopparrök och arbetade det
med en smörja av tjära, blandad med ister och talg. Ett barkat
fårskinn togs till kappor och linningar, men kappan utgjordes
huvudsakligen av beck och näver, som av skinnet hölls kvar.
Därtill kommo näverknippan, beckhon, som strängt anlitades,
och ett stycke gott tallträd till skopinnar. Härav blev ett omlag
skor för hushållet, och sådana skor fingo drängar och pigor fyra
par om året, vilka likväl ofta icke räckte till för sin underhaltig-
het, men för att något hjälpa den tunna sulan, så släppte var och
en till ett par gamla utslitna skor, som sprättades sönder, lades
mellan nävern och sulan och kallades mellansätt. Sådana voro
skodonen på 20-talet, utom ett och annat garvskinn, som bered-
des till vändskor åt kvinnor och barn. |
Men på det nymodiga 30-talet började männen beställa stöv-
lar och kvinnorna kängor, fastän ofta av simplaste art, och detta
bruk tilltog allt mer och mer, men likväl växlades om med de
gammalmodiga skorna ända intill 60-talet. Numera äro de icke
synliga.
Arbetslönen var på 20-talet till alla gamla skomakare för full-
vuxna 16 styvert) paret och för mindre 8 till 12 styver, ty de
gamla räknade ännu daler och styver. Men mäster Fyr var yngre
och räknade riksdaler och skilling samt var mycket före de gamla,
ty han kunde kröka stövlar och sy rännbottnar?), och när någon
gång detta hände, så gingo grannarna dit in för att se på detta
nymodiga. Men han var mycket dyrare med sitt arbete, ty han
var skicklig i sitt yrke. Han begärde 24 skilling för ett par stöv-
lar, 12 skilling för förskodda, 12 skilling för rannkängor och 8
!) Fyra styver eller en skilling, 2 öre.
?) Rännbotten, av rand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
