Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
ty utom lankasterskolorna, så framstodo många andra mer eller
mindre bildade skollärare, och privatskolor uppstodo på vinter-
tiden allestädes i bygden. Men så kom 40-talet, som annars var
fattigt på bröd och arbete, men rikt på nya inrättningar och för-
fattningar och däribland seminarierna, som släppte ut den ena
examinerade seminaristen efter den andra, vilka intogo platserna
allt mera. Nu sista dagarna av 70-talet fattas icke mycket i vårt
land att alla kommuner äro försedda med ståtliga skolhus och
ordentligt avlönade skollärare.
På 20-talet var det många gamla, som aldrig kunde läsa i bok,
utan endast några böner och verser, som de hade lärt utantill av
sina föräldrar, men somliga av dessa voro likväl fromma männi-
skor och hade samma tillgång till nåden som de lärda, ty de voro
trogna i det lilla. Och på 30-talet funnos ännu många okonfir-
merade, men nu då skolorna voro mera i gång, och bildningen
hade stigit, så var det för dessa ingen ursäkt, utan måste detta
räknas dem till last såsom vårdslöshet eller ovilja. Prästen ar-
betade nog på detta område allt vad han kunde, men som det
ännu icke fanns någon skolstyrelse, och nitet för skolan stod lågt
hos allmogen, så var han ensam därom och tycktes icke mycket
kunna uträtta i brist av biträde.
Skrivkonsten stod ännu 1820 på så låg punkt, att endast en
och annan av allmogen kunde nyttja pennan, och när de behövde
en revers eller orlovsedel skriven, så skulle de till nämndeman
Nils Nilsson i Skruvshult.
Här skulle jag kanske nämna något om min egen skola. 1819,
då jag fyllde 7 år, kunde jag läsa obehindrat i vad bok som
helst och kunde utantill katekesen så väl, att jag sedan aldrig har
kunnat upprepa styckena som då. Så föll mig i hågen att få lära
. mig skriva, men därtill tycktes far vara trög, ty han sade, att det
tjänar oss fattiga till ingenting, ty vi bli ändå icke annat än fattiga
arbetare. Men min enträgenhet verkade likväl på honom, så att
han av en lumpsamlare köpte åt mig ett ark papper och skaf-
fade litet bläck från apoteket. Så skrev Maja Stina Ringberg
för mig det första alfabetet, och sedan Nils Ringberg det andra,
och så skrev jag emellan raderna och åter emellan, så länge det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
