Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Redan före mitt minne var en ny penningeräkning med riks-
daler, skilling och rundstycke, men de gamla räknade daler och
styver ännu långt fram i tiden, och jag och mina jämnåriga räkna
daler och styver lika lätt, som de unga räkna krona och öre. Om
man kommer att nämna daler och styver, så fråga alltid de unga:
Huru mycket är det?
Bankoräkningen, som redan före min tid var införd, var att
alltid lägga 50 procent till den nämnda summan; men denna räk-
ning antogs likväl aldrig av allmogen i handel man och man
emellan, utan användes endast vid uppbörden. Annars räknades
alltid uti riksgäld, det samma som sedan kallades riksmynt, och
nu till sist krona.
Silvermyntet var på 20-talet så sällsynt, att det var nyfiket att
få se någon sådan penning.
Pappersmyntet var av vitt löst papper och fick därföre lappas
med annat papper och klister, tills det blev rätt fult. Riksgäld-
sedlarna!) voro: 16-skillingar, som vi kallade plåtar, och som
motsvarade 33 öre, och sedan 1-riksdalrar, som motsvara våra
kronor. De flesta och vanligaste bankosedlarna?) voro: först
8 skilling banko (12-skillingar), som motsvarade 25 öre, 12
skilling banko (18-skillingar), 37 öre, och så 16 skilling banko
(33-dalrar)?), 50 öre; sedan 2 riksdaler banko, som motsvarade
3 kronor, och 3 riksdaler banko, som vanligen kallades 27-dalrar
och motsvarade 4 kronor 50 öre. Men dessa stora sedlar kommo
sällan i arbetarens händer, utan höllo sig inom affärsmännens
krets.
Utom dessa så hade vi 10 skilling banko?) (15-skillingar),
motsvarande 3013 öre, och så 14 skilling banko (21-skillingar),
omkring 44 öre.
Kopparmyntet var gamla 2-öringar?), som gällde 6 styver, och
1) Riksgäldskontoret utfärdade denna tid sedlar å 10 rdr rgs, 2 rdr, 1
rdr och 16 sk. Denna sedelutgivning upphörde 1834.
?) Rikets ständers bank utfärdade under 1820-talet och början av 1830-
talet sedlar å 10 rdr specie banko, 3 och 2 rdr sp., samt 16, 12 och 8 sk. sp.
3) Kpmt.
”) Utgivna 1803 och 1804, lydande å 14 och 10 sk: uti kopparskiljemynt.
>) 2 öre smt ompräglades 1802 till 1 sk., och 1 öre smt till 1/2 sk. :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
