- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XXIII. Byskomakaren Jonas Stolts minnen (1935) /
107

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

107

Liken skulle alltid och allestädes sjungas opp vid hemmet lik-
som ännu hos det gammalmodiga folket, och därtill utsågs en
lämplig psalm efter behag. Men för barr nyttjades alltid n:r 411
i gamla psalmboken:

a AA

E–-ja! mitt hjär-ta vätt in - ner -lig sig fröj- dar, med lust och

a sraseen [ROR SR Enare 2 fa ra [GG CE
SER rn
FT E t (ES I Jude Rap 1 Be 2 CI 0 JE -X ET

gläd-je så hjär-te-lig i höj-den är jag be–- tän-ker, att dödsens
6 (EN AA
TT 6 SA IS ojpt 3 fa RK Se I
[a a RA RA RA
12 SIT SEN fö AE Cr Ca ee EE I
län - ker de ä–ro brut-ne, och lif-vet skän-kes af nå- de.

Denna psalm finnes igen i nya psalmboken under n:r 487, men
är mycket ändrad både till ord och melodi.

Vid dylika tillfällen gick folket i närheten ut och passade på
för att få höra på sången, ty de sade, att det var så vackert och
roligt att få höra den på något avstånd, och en eller annan för-
ståsigpåare trodde sig kunna förutspå något av sångens jämna
eller ojämna gång.

Denna psalm är hjärtans god, och om du har god sångför-
måga och så tager din fiol till hjälp och övar dig väl därmed, så

« skall du få en musik, den skönaste du vill vill önska. Men att av

flera röster på en gång göra en jämn sång, det vill icke lyckas.
Vid de flesta psalmerna i gamla boken äro orden så illa passade
med koralerna, att det var nog svårt för orgelnisterna somligstä-
des att reda sig därmed, men nog körde de fåran rak. Hurudan
blev likväl kyrkosången ibland en oövad allmoge, som icke visste
om någon annan sångkonst än att häva upp starka röster, breda,
ihåliga, med böjningar och allahanda krumelurer. Nej, tonerna
skola vara raka, runda och fasta. Men det var icke annat att
vänta, så länge den gamla psalmboken begagnades. Den nya
antogs icke i Högsby förr än 1828, men i Fliseryd några år förut,
och sedan blev det så småningom allt bättre, ty de nya psalmböc-
kerna stämma allmänt överens med koralen, och de bättre folk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:15:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/23/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free