- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XXVIII. Bland ryttare, knektar och båtsmän i Kalmar län på Indelningsverkets tid (1940) /
16

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

utan tillstånd får avlägsna sig från sitt torp mer än tre dagar i sträck.
Gifta båtsmän kunde erhålla permission för utrikes sjöfart. Till båts-
mannens skyldigheter hemma på torpet hörde att biträda vid skogs-
eld, då han med bila, spade och vattenkärl skulle bege sig till brand-
platsen, likaså måste han vara tillstädes vid skallgång. Båtsmannen
tilläts att sysselsätta sig med hantverk, men fick inte ha lärgossar
och gesäller för att inte konkurrera med städernas privilegierade
hantverkare eller med de lagliga sockenhantverkarna.

Beträffande de övriga båtsmanskompanierna i länet, alltså Små-
lands, Tjusts och Ölands, stadgas att båtsmansstugan skulle hålla 8
alnar inom knutarna. Båtsmännen inom norra delen av Öland skulle
få ved efter utsyning av vindfällen på Böda kronoskog. De öländska
båtsmännen skulle också när de drogo till Karlskrona av roten ha
”nöjaktigt i matsäcken” eller ett dagtraktamente om 12 skilling
banko.

Efter i regel 30 tjänsteår blev krigsmannen om han skött sig ”gra-
tialist”, d. v. s. fick pension, gratial, ur Vadstena krigsmanshus-fond
eller ur amiralitetets krigsmanskassa. Beloppen voro icke stora — 8
till 36 riksdaler vid armén, 6 till 30 riksdaler vid flottan, allt efter
grad, välförhållande och ålder. Blesserade krigsmän kunde erhålla
större belopp. Flera regementen, bl. a. Kalmar regemente, hade dess-
utom egna pensionskassor, varigenom kronans pension kunde utökas.
Det fanns också andra möjligheter att få ett litet bidrag. Sålunda
stiftade Karl XIV Johan den s. k. ”Medaljfonden”, varur utbetalades
4 riksdaler om året till underofficerare och manskap som deltagit i.
fälttåg under stiftarens eget befäl. Senare tillkom ”Svärdspensions-
fonden”, stiftad av Oskar I, varur utdelades 10 riksdaler om året till
200 man avskedat manskap, som varit minst 16 år i tjänst och erhållit
svärdsmedaljen, samt sedermera även andra kassor.

Så tedde sig alltså i stora drag indelningsverkets organisation enligt
lag och författning. Låt oss nu skärskåda de former systemet erhöll
när det konfronterades med själva livet, med krigsmännen och bön-
derna som skulle ge indelningsverket dess levande kraft. Kronans
karlar landet runt bildade en ansenlig och rätt särpräglad skara, som
på ett påtagligt sätt berikade landsbygdens liv och sociala struktur.
De levde i mycket små ekonomiska förhållanden — ehuru det finns |

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:16:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/28/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free