- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XXVIII. Bland ryttare, knektar och båtsmän i Kalmar län på Indelningsverkets tid (1940) /
42

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

velj och varje afton tapto, ett bruk som bibehölls ända in på 1900- |
talet. ;

Hultsfredlivet fick under 1800-talets första tredjedel i mångt och
mycket sin säregna prägel av tvenne personer, nämligen general
Klingström och Waldows efterträdare, regementets musikdirektör
under 31 år, fagottvirtuosen Franz Carl Preumayr.

Klingströms bild lever än i dag kvar i ett synnerligen karaktäris-

tiskt porträtt från 1830-talets början, utfört av professor Johan

Gustaf Sandberg. Inskriptionen angiver, att Klingström blev ”från
soldatens led förd av förtjänsten till överste och chef för Kalmar re-
gemente”.

Då han 1832 tog avsked, hade han tjänat regementet i 53 år och
innehaft alla grader därstädes. Carl XIV Johan, som satte stort vär-
de på sin frispråkige och karske smålandsöverste, gjorde honom vid
avskedet till generalmajor i armén.

På Preumayrs tid for man långa vägar till Hultsfred för att lyssna
till hans musik, och den 15 juni 1843 gav han med musikkåren en
stor invigningsfest i den då nyuppförda stora paviljongen, vilken
byggts åren 1841—1842. Med sina ädla, vackra proportioner och sin
vita kolonnad ansågs den på sin tid som ett litet mästerverk i arki-
tektur och gav en speciell charm åt Hultsfred under de åttio åren den
fanns därstädes.

Då stora paviljongen uppfördes, funnos på Hultsfred följande bygg-
nader: chefspaviljongen med flyglar, en köksbyggning, två marketen-
terier, en musiksalong, trossbodar söder om slätten samt det s. k.
gamla sjukhuset, sedermera musikkasern, som byggdes 1828—1830.
Sedermera tillkommo officers- och underofficersbyggnaderna samt
stora förrådet under 1860-talet, de fyra barackerna och kokhusen
188C, det nya sjukhuset 1882 och de båda lägerhyddorna i början av
1900-talet.

Under Hultsfredperioden hade Kalmar regemente ännu en mötes-
plats, nämligen Kulltorp i Arby socken, Södra Möre härad.

År 1838 gjorde nämligen allmogens på Öland sockenmän genom
landshövding Nordenankar i Kalmar en framställning att öns värn-
pliktiga skulle få vapenövas i sin hemtrakt i stället för på den av-
lägset belägna mötesplatsen Hultsfred. Frågan bordlades av flera an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:16:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/28/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free