Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så
manshemmet fanns kvar i Sättra, så kom den av alla personer så högt
skattade lektorn dit under somrarna, även efter föräldrarnas från-
fälle, och stor blev hans sorg, då roten honom oåtspord sålde lägen-
heten. i
Någon enda båtsman i en socken kunde vara så pass välbärgad,
så han var den lycklige ägaren av en ko. Det var en avundsvärd lott
icke blott för båtsmannen och hans familj utan i alldeles särskild hög
grad för kon. Den ompysslades och vårdades mer än något av bar-
nen. Kon var familjens ögonsten, och åt henne gingo barnen och hus-
modern långa vägar för att rycka eller slå av gräs på ”dikesbrickar”
(dikeskanter) och renar. Med kon följde grisen och de-trivdes gott
tillsammans med de 8 å 10 hönsen i lägenhetens miniatyrladugård.
Men det var endast ett undantagsfall detta att en båtsman kunnat
spara ihop så mycket pengar, så han mäktade sig en ko och ha ”Ilott-
råg” hos någon av rotens bönder. Med lottråg förstås att en hem-
mansägare upplät en bit åker, till vilken han icke hade gödsel, åt en
koägare utan jord. Denne lämnade då sin gödselstack till jordbitens
gödsling och bekostade hälften av utsädet. Skörden halverades föl-
jande år. ”Lottrågen” blev vanligen av god beskaffenhet och lämnade
bra skörd i både kärna och halm. Men i allmänhet fanns det varken
ko, gris eller lottråg i båtsmanshemmet.
Roten skulle anskaffa och avlöna sin båtsman. Lönen kunde variera
något men i allmänhet utgjorde den på senare tid 100 kr. pr år, jämte
ostmjölk och julkost samt skyldighet för rotebönderna att köra hem
båtsmannens ved. En och annan rote bestod också sin båtsman med
ett jordstycke eller båtsmanstorp. Sådana ”horvor” benämndes van-
ligen båtsmansplaner och fingo namn efter sin innehavare. ”Väk-
tarplanen” t. ex. anger att rotens båtsman bar namnet Väktare, obe-
roende av vilken person som var båtsman för roten, ty varje efter-
följande båtsman fick sin företrädares nummer och namn. TIbland
kunde det bli rätt villsamt, då i en socken som Glömminge fanns för
Ryds rote fyra båtsmän i rad, av vilka samtliga levde, med båtsmans-
namnet Blomster. Men den fjärde innehavaren av namn, nummer
och. syssla upplyste befälet om de förväxlingar, som blevo en följd
därav, varför han fick namnet Rydberg.
De öländska båtsmännen hade sin tjänstgöring förlagd till Karls-
krona. Man hade Ölands första och Ölands andra kompani och dessa
Nr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
