Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
kert, eftersom det var ont om slantarna. Av en granne togo vi oss
en ”lejko”, och när denna längre fram kalvade en kvigkalv, som
hustru min ”la på”, så blev denna vår första ko. Fri vedbrand hade
jag efter rotens utsyning, men hugga den fick man själv göra, och
även hemforsla den bäst man kunde, såvida det inte var alltför av-
lägset. Till fårbete erhöll han lövtäckt till 40 tjog kärvar och han fick
i övrigt hålla sig med så många djur som kunde vinterfordras på tor-
pets avkastning. Under de tider han var inkallad i tjänstgöring, ålåg
det rotehållarna att ombesörja torpets skötsel, dock skulle hustrun
vara dem behjälplig härvid ”med vad hon förmådde”. En mycket
tänjbar paragraf.
Humbla, som varit med vid Vanadis” bekanta världsomsegling
åren 1883—1885. Det är inte många kvar av de sjömän, som
seglade ombord på den stolta fregatten, och i avsikt att få höra
Humbla berätta något om sina upplevelser besökte jag honom 1933,
då femtioårsminnet inföll.
Vägen mot hans hem var mycket gnidd, ty skogskörslorna voro i
full gång, och bortöver den lilla insjön hördes bjällerklangen från
fororna, som voro på väg mot järnvägsstationen. En smal stig tog
slutligen av mot hans stuga, och i kammaren finner jag den raske
sjöbussen. ;
Humbla sätter kaffepettern åt sidan och lägger ny ved i den öppna
spislen, och när vi satt oss tillrätta var han snart i full gång att rulla
upp det ena minnet efter det andra ur sin ungdoms växlingsrika liv.
— Vid generalmönstringen på Lund i Gladhammar den 21 juni
1877, berättar Humbla, fick den föregående båtsmannen för nummer
100 Kropphällarna i Hjorteds socken sitt avsked beviljat, och när det
nu åter skulle besättas var det jag som sökte, ty fast jag vid den tiden
endast var 16 år gammal och hade tjänst i Hattebo i Hallingebergs
socken hade min håg alltid stått till havet. Av mina blivande rote-
hållare blev jag antagen den 15 nov. och huvudrote var Rumhult i
Hjorteds socken, 2 mantal, på vars ägor torpet var beläget. Strö-
rotarna voro 1/4 mantal Narsvik, 1/4 mantal Skinnersmåla och 2/4
mantal Slätemo i Västrums socken.
I AV DE GAMLA HJORTEDSBÅTSMÄNNEN VAR JOHAN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
