- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XXIX (1941) /
63

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

socknarna. Först mot Ed och därefter
mot Hannäs. Ute vid kyrkskälet tog Ihr-
fors av till vänster och passerade den
långa utförsbacken vid Sveden, med
Nö-mossegruvornas bergmassiv borta
till höger. Och snart såg han Fuldbo-
sjöns ljusgröna vattenspegel och fort-
satte uppför den sägenomspunna Dans- |
vike-backen, där Linnéa borealis blom- Sk
made under granarnas hägn. Vägen ut
till Ed var ju milslång, men Ihrfors var
en god fotvandrare. Vid denna tid hade = ===

han genomströvat hela Södermanland, Gawelorneringen å Hannäs
och åtskilliga andra trakter. gamla kyrka. Efter teckning

— ”Själva marschtakten var ju icke av Ihrfors.
särdeles hastig, berättade mäster Ahl-
kvist, men undan kom han i alla fall, och han såg inte ut att bli trött.
Dammet stod om sandalerna”...

Snart såg han Fiskaretorpet på det smala näset mellan Stensjön
och Rammen, där vägen löpte smal som ett band. Och där ute på sin
holme låg det märkliga slottet Winäs, omsusat av grovstammiga pil-
träd längs stranden, och med en ståtlig allé slottsvägen uppför.
Brukskusken som var på väg upp till Storsjö efter Eds-posten, vände
på sig i sitt åk, när han mötte Ihrfors, undrande vem denne sentida
munk kunde vara. Någon sådan hade han ännu aldrig mött under hela
sitt långa liv på landsvägarna i ur och skur...

Snart förde emellertid vinden med sig det dova bullret från stång-
järnshamrarna framme på bruket, och när han passerade bron
över vattenrännorna och bruksfallet, sände masugnen sin gnister-
kvast mot skyn. Ihrfors gick förbi den stora kasärnen av slaggsten,
som hade flyglar vid gavlarna, och snart var han uppe på krönet med
utsikten över Storsjön. Kyrkoruinen låg till vänster om vägen och
den nya kyrkan sedan 19 år, till höger lite längre ut. Kontrakts-
prosten Rosin som var ungkarl, var mycket förstående för Ihrfors
och hans uppgift, men den middag med sina många anrättningar
han sedan bjöd honom deltaga uti, gjorde denne sin vana trogen ingen
vidare heder åt.

AE

[nar nr au MYR ENA
RV NIE STEKTA GA NAS nl
> a

63

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:16:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/29/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free