Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ber samma år. År 1519 intages borgen på nytt av konung Kristian
och en stark dansk besättning inlägges, som framgångsrikt försvarar
sig mot en visserligen svag svensk avdelning under Sten Sture d. y.
Liksom förut utgör Borgholm samtidigt en viktig stödjepunkt för
Kalmars försvar. Den danske befälhavaren Severin Norrby inlägger
också på Borgholm sina bästa män, men med tiden bli hans böner till
danske kungen om trupper, materiel och pengar alltmer trängande.
Ytterligare danska styrkor måste emellertid dragas ifrån Kalmar och
Borgholm till Stockholms undsättning, varför år 1522 endast 200
man dansk besättning finns på Öland. Av dessa äro icke alla förlagda
i Borgholm utan spridda över ön. De senare, som anfallas av en svensk
styrka på 300 ryttare under Arwid Westgöte, bli delvis nedhuggna
och endast 80 man rädda sig till borgen. Tillammans med den i bor-
gen liggande besättningen utgöra de en mycket svag styrka, som
dock 1522 framgångsrikt försvarar sig mot 300 svenska ryttare, föl-
jande år mot en större styrka på 300 ryttare och 200 man fotfolk
jämte bondeuppbåd från Öland. Men besättningen börjar lida brist
på vatten och slutligen intages borgen i juni 1523, trots tappert mot-
stånd, varvid danskarna nedhuggas till sista man. Man vet icke när-
mare på vilket sätt borgen intogs, antagligen genom överrumpling.
Visserligen saknade den svenska styrkan belägringsredskap och bor-
gen försvarades med stor tapperhet. Det är dock sannolikt, att dess
försvarsskick icke var så dåligt, eftersom den så ofta erbjöd möjlig-
het till långvarigt motstånd. Därpå tyder bl. a. också de ständigt
återkommande klagomålen över bristen på friskt vatten, tydligen
borgens största svaghet, vida mera hotande än de bristfälliga för-
svarsverken. Detta bestyrkes med all’tydlighet i ett av Gustaf Vasas
brev: ”Szå är väll sannt att man kunde väll befeste sig upaa förenem-
de Borckholm.. .”, men på grund av bristande friskt vatten borde en
ny fästning anläggas på annan platsö).
Ett vida viktigare problem var, att borgen såsom medeltidsfäste
var utdömd inför 1500-talets nya stridsmetoder — en omständighet,
som dock någorlunda kunde botas genom anläggning av nya, mo-
dernare försvarsanläggningar utanför de gamla, som ock skedde un-
der Johan III:s tid. Också Gustaf Vasa hyste till en början samma
$) D. 23 maj 1543, Sylvander, 127, not. 1.
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
