Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
malm, som transiterats över Västervik och Påskallavik, kalksten från
Humlenäs och basisk s. k. pipsten till flussmedel — från Barsebo.
Ett annat exempel på denna mångsidiga bruksdrift må anföras
— Hagelsrums bruk. Där hade omkring år 1750 anlagts en masugn
vid Brusan (Målilla s:n) och den store bruksägaren C. F. Pechlin, sorc
även förvärvade denna egendom, byggde vid masugnen ett ”ammuni-
tionsgjuteri”. Med denna industri voro också förenade en tullmjöl-
kvarn och en sågkvarn och dessutom fanns det enligt Creeliust) ”till-
fälle att anlägga flera verk”.
Ett av de ståtligaste exemplen på hur långt utvecklingen kunnat
framskrida från dessa småindustrier är Gunnebo bruk. Vid den
lilla Venaån i Gladhammars s:n fanns vid 1700-talets mitt en liten
anspråkslös hammarsmedja. Sedan privilegier år 1764 tilldelats
västerviksköpmannen Hans Hultman att där anlägga knipphammar-
verk, utvecklades detta företag så att det nu är Sveriges största inom
sin bransch — tillverkning av ståltråd, stängsel, kättingar o. d.
Järnindustrien gick sålunda en betydande utveckling till mötes sär-
skilt i norra delen av länet, både genom kombination med andra in-
dustrier och genom utvidgning av driften på järnindustriens eget om-
råde. Kanontillverkningen t. ex. var icke obetydlig, särskilt vid Öve-
rum.3) År 1695 arbetades i Kalmar län vid 6 stångjärnshammare?)
och vid samma tidpunkt uppgick det årliga smidet till 1938 skeppund,
medan Jönköpings län hade 16 hamrar (huvudsakligen knutna Gl
Tabergs bergslag) och ett årligt smide av 1605 skeppund samt Kro-
nobergs län 5 hamrar och 625 skeppund. År 1763 hade Kalmar län
även ledningen i fråga om antalet hamrar med 17 stycken?) mot
1) M: G. Croelius, försök till ett Landskaps beskrifning uti en berättelse
om Tunaläns, Sefwede och Asbolands häraders fögderi. Kalmar 1774. Nytryckt
i Vimmerby 1930.
2) Falsterbo (Hjorteds s:n), Ed (2 hamrar), Ankarsrum (2 hamrar), Hal-
lingeberg och Överum (Lofta).
3) Sahlin, Carl, Till vår kanontillverknings historia. Blad för Bergshante-
ringens Vänner 1914.
4) Bland de nytillkomna märkas Flerohopp (Madesjö s:n) — den enda i lä-
net söder om Emån — Fogelfors, Fredriksfors (Döderhult), Forsaström (Gärd-
serum), Spårbacka (Locknevi), Ålhult (S:a Vi), Pauliström (Karlstorps s:n,
Jönköpings 1. men vid länsgränsen) och Storebro (Vimmerby). Dessutom fun-
nos kopparverk i Mörtfors och Gladhammar.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
