Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kusten är skeppsbyggeriet. Ovan omtalades att Gustav Vasa lät an-
lägga ett skeppsvarv i Västervik. Småningom växte det ena varvet
efter det andra upp utefter kusten och under segelfartygens tid lågo
dessa tätt. Varje större kustsamhälle hade till slut ett eller flera varv.
Även herrgårdarna höllo sig med dylika anläggningar — Värnanäs
med tradition från 1600-talet, Em, Fredriksberg, Virbo och Fågelvik
— och förde egna fartyg till sjöss, med vilka jordbrukets och småin-
dustriens produkter fraktades till Stockholm eller andra avsättnings-
orter. Bland städernas varv märkas Kalmars med gamla förnämliga
anor från medeltiden. Det sysselsatte år 1799 44 timmermän. En tid
efter det att Gustav Vasas ovan omtalade skeppsvarv i Västervik
flyttats till Mönsterås, fick staden en ny liknande anläggning. 1646
grundades nämligen Västerviks skeppsbyggnadskompani som blev
det första mera betydande inom sin bransch i Sverige. Under 1800-
talet var ännu skeppsbyggeriet stadens viktigaste industrigren. Då
arbetades det vid fyra varv.
Köpingen Döderhultsvik — sedermera staden Oskarshamn — var
också en viktig skeppsbyggnadsort, och särskilt blev detta fallet, se-
dan staden utom det gamla varvet även erhållit en mekanisk verk-
stad, som slog sig på att bygga ångbåtsmaskiner. När segelfartygen
började avlösas av ångbåtar, var också Oskarshamns varv ett av dem,
som gick i spetsen för de nya fartygsbyggena. Staden gick då också
en hastig uppblomstring till mötes.
Bland Kalmars övriga köpingar, som hade skeppsvarv kunna näm-
nas Pataholm, Mönsterås, Påskallavik, Figeholm och Bergkvara.
Skeppen byggdes vanligen av ek och troligen är detta en bidragan-
de orsak till, att denna verksamhet var störst vid Kalmarslättens
kust. De funnos dock utefter hela kusten, och, där man inte hade till-
räcklig tillgång till ek, kunde fur komma till användning.
Då det sålunda i Kalmar län uppstod en av landets mest betydande
skeppstimringskuster, berodde detta på god tillgång på timmer, sär-
skilt ek, riklig förekomst av små skyddade hamnar och sist men icke
minst en personlig initiativkraft hos de ledande. Handelsutbytet mel-
lan Öland och fastlandet och sjömansinstinkten hos kustbefolkningen
torde också ha varit bidragande orsaker.
Bland andra trävarubranscher, som spelat stor roll inom länet
kunna nämnas snickeri- och möbelindustrierna. Dessa ha som hant-
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
