Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogstilligångarna i Kalmar län ha också givit upphov till en annan
industrigren, nämligen glasindustrien, som är koncentrerad till gräns-
trakterna mellan Kronobergs och Kalmar län. Här finnas också till-
gångar på kvarts och sand, som användes som råvara. Vattenkraften
och järnvägarna ha dessutom spelat en stor roll för glasbrukens lo-
kalisering. De första bruken i länet anlades emellertid utanför detta
lokalt begränsade område, men de äro också båda nedlagda. Det för-
sta uppfördes vid Casimirsborg i Tjust. Där tillverkades under åren
1755-—-1810 både småglas, fönsterglas och buteljglas. 1826 anlades
nästa glasbruk nämligen Wenzelholm (Rumskulla s:n). Först på 1870-
talet började glasbruk anläggas i större utsträckning och före 1890
tillkommo de flesta i länet, bl. a., det största av dem alla, Pukeberg i
Madesjö. Det näst största, Flerohopp, startat 1892, uppkom genom
omläggning av järnbruksdriften, som tidigare påpekats. Flygfors,
Gadderås, Emmaboda, Nybro äro andra glasbruksorter.!)
Glasindustrien utnyttjade sålunda både skogens och bergens rike-
domar i länet och blev därför liksom järnindustrien lokalt begränsad.
Detta gäller också om stenindustrien, som bygger på förekomsten av
finare sorter av granit och diorit. Men då graniten är den allmännaste
bergarten inom länet, är det naturligt att stenhuggerier förekomma
i flera områden. Denna stenhuggarindustri började i större skala på
1870-talet, då en export till Tyskland tog sin början. Den storkorniga
och rödflammiga Virbograniten i Misterhults socken bröts dock re-
dan 1869 ehuru i blygsam omfattning. Detta år arbetade nämligen
endast 8 man, men redan året därpå hade antalet ökats till 80 och ex-
porten till Tyskland antog med en gång stora proportioner. Det ut-
vunna materialet slipades och polerades i Tyskland till monument,
väggbeklädnader o. d. Bland mera berömda monument, som byggts
av Virbogranit, kan nämnas ”Siegessäule” i Berlin.
Smålandskustens granitsorter variera dock starkt i färg och struk-
tur, ehuru de i regel äro grovkornigare än andra, som utnyttjas i lan-
det. Bland mera bekanta sorter kunna utom Virbograniten nämnas
den grå och för dessa trakter ovanligt finkorniga Fliviksgraniten, den
storkorniga vackert röda graniten från Uthammar (SO om Fige-
1) Material till glasbrukens historia föreligger i länsmuseet, som torde
komma att publicera detsamma.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
