- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XXX (1942) /
54

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och Högby, tycka om detta. Dock utföres därifrån så stor mängd
kalk, att flera landskap och städer få del därav. Orsaken till detta
förhållande är, att då där finnes större skogar än i de andra trakterna
och således vedförrådet där är större än till och med denna drift
krävt, inbyggarne ock kunna i större frihet där uppföra sina kalk-
ugnar. Den metod, som här användes för att framställa kalk, är föl-
jande. I närheten av skogarne inreda de i en stor håla en kalkugn,
som är byggd av hårdare stenar eller Gråsten, dock så att valvets
hjässa, vilken mer och mer sammandrages och blir trängre, bygges
av sådana stenar, som ock efteråt antaga kalkens natur, med åtskil-
liga mellanrum här och där, således rätt glest men dock ganska fast.
Där sammanföres en väldig hop stenar, som de bryta upp i samma
slags berg, där den förutnämnda fyrkantiga stenen tages. Men i det
inre fylles hela ugnen med grövre trästammar i hela deras längd, och
så antändes här en eld, som plägar fortfara två dygn, tills den för-
tärt all veden och alla trädstammar, som man emellanåt skjuter in i
ugnen, och tillräckligt bränt igenom hela stenhögen. Men så snart de
brända stenarna kallnat, vilka, ehuru de redan fullständigt förändrat
sin natur, likväl strax efter brännandet ej just kunna skiljas från
andra stenar, forslar man dem till en annan plats, där de begjutas med
vatten och, utsändande en allt tjockare rök, förvandlas till vad man
kallar släckt kalk, vilken arbetare behandla med hackor och spett och
sålunda söndersmula den.

26. Utom andra göromål, i vilka de öländska kvinnorna ådagalägga
sin flit, arbeta de träget med ull. Ty då Öland frambringar ull i över-
flöd, väves här detta simplare slags tyg, som kallas Walmar, i sådan
myckenhet, att det synes fullt räcka till icke blott för ölänningarna
utan ock för deras grannar. Linnekläder tillverka de blott åt sig
själva, dock i tillräcklig myckenhet. Men ullstrumpor förfärdigas i
så stor mängd, att de icke blott räcka till åt infödingarne utan ock ut-
föras till andra landskap.

27. Ölänningarne hava ock en egendomlig klädedräkt, vilken dock
icke är densamma överallt och för alla utan i olika trakter av denna
ö mycket varierar så väl för män som kvinnor. Men det är gemen-
samt för alla män på hela ön, att de kläda på sig flera svarta och
ganska vida knäbyxor och flera korta bröstklädnader eller Tröjor
av dels grön dels mörkblå färg. Men ytterkläder eller Råckar begag-

54

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:16:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/30/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free