Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i de stela stolarnas form, färg och material. Typisk är den figursnidade kis-
tan. Ramlisterna äro mörka, gärna med de vågiga ”hopplisterna” i profilerna.
Den karolimska tiden c:a 1650—1720: det holländska stildraget fortlever,
men blandas upp med ett starkt franskt inslag. Typiska för den förra stilen
äro de mörka stolarna med vridna ben och skinnklädsel, för den senare de
snidade och förgyllda ramarna samt det rikt skulpterade bordet.
Den äldre frihetstiden 1720—1750: holländsk-engelska stildrag, vilka yttra
sig t. ex. i stolformen, som har hög rygg, svängda ben med fötter i form av
klor eller tassar. Färgen i regel mörk, men de förgyllda möblerna fortfarande
omtyckta. >
Rokokon 1750—1775; den franska rokokon gör sitt intåg och möbelformerna
bli graciösa och svängda. Lätta ljusa färger dominera. Möblerna ofta rikt
skulpterade, se t. ex. det förgyllda spegelbordet.
Gustaviansk tid 1775—1790: reaktion mot rokokons formspråk, möbelformer-
na raka och mera arkitektoniska, dekorationselementen lånas från antiken.
En populär form blir ovalen, t. ex. i speglar och ramar. Färgerna ljusa och
lätta, i brutna toner.
Sengustaviansk tid 1790—1810: stelare formgivning och allvarligare och
mörkare färg — populär var i synnerhet den röda mahognytonen. Här bl. a. ett
par bord av kalmartillverkning med skivorna dekorerade i intarsia, det inlag-
da arbetet var under gustaviansk tid mycket populärt. Porträtt i koppar-
stick av bl. a. biskop M. G. Wallenstråhle, en gustaviansk kulturgestalt i gam-
la Kalmar stift, samt i olja av biskop Magnus Stagnelius, den berömde skal-
dens fader. .
Karl Johansstilen 1810—1850: vid periodens början höll den i skulptur och
brons lysande franska empiren sitt intåg hos oss, men avlöstes så småningom
av den mera borgerliga stilfas, som vi kalla Karl-Johans-stil. Typiska äro
björkmöbler med pressade metallbeslag, varpå soffan är ett gott exempel.
Goda prov på embpirens franska, mera praktfulla art, äro de två skulpterade
gueridonerna, som här flankera salens dörr.
18—19. SVENNETORNET och FATBURSTORNET. Mot östra
flygelns sjösida två under senmedeltiden byggda torn. Rummen sak-
na äldre inredning.
20. NORDÖSTRA FÖRRUMMET. I Förbrända salens norra ga-
velvägg en bred dörr, ledande till ett litet förrum. Kraftigt bjälktak,
målat i vita och röda rutor.
I detta rum exempel på möbelkonst och vävnadskonst hos länets allmoge.
Skåp med blomstermålning. En omtyckt möbeltyp var golvuret. Här också en
vävstol. Prov på de karaktäristiska målade smålandsbonaderna (västra och
södra Småland och Halland), från 1700-talet och 1800-talets början; utsökta
prov på gammal svensk bondekonst.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
