Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
romantik står det inte kring blotta namnet! Gästgivargården
eller ”krogen”, som den i dessa trakter oftast kallades, var en
central för det lokala livet samtidigt som den gav bygdefolket utblic-
kar mot stora världen, genom de resande som i jämn ström foro av
och an. Den hade ofta större och pampigare hus än andra gårdar i
bygden, och gästgivarna voro i regel burgna och i bygdens liv fram-
trädande personer. Ofta gick rörelsen i arv inom vissa släkter, t. ex.
släkterna Bruun och Engström på Bötterum.
I många fall var gästgiveriet inte stabilt knutet till en enda gård,
utan skjutsnings- och gästgiveribesväret gick i tur bland bönderna i
en by; man hade då en ”skjutsklubba”, som utvisade vem som stod
TG: ;
Vissa gästgiverier, t. ex. de som voro belägna vid de stora huvud-
stråken, i städer och köpingar, vid färjeplatserna, t. ex. Refsudden
och. Stora Rör, eller vid tingsplatserna — t. ex. Rockneby, Ishult,
Färjestaden, Bötterum, Staby — fingo större betydelse och frekvens
än andra och blevo mera förnämt byggda. Vid kusten funnos även
s. k. ”sjögästgivare”, som hade att ombesörja transporter till sjöss.
En och annan av de forna gästgivargårdarna på landet har till våra
dagar bevarat något av sina gamla funktioner, t. ex. Kristdala, Ryss-
by krog, Vassmolösa, Värnanäs, Södvik, Skogsby; på en del håll ha de
blivit hotell och restauranger, t. ex. i Gamleby, Mönsterås, Torsås
och Färjestaden, likaså i städerna. Det är en värdefull tradition, som
sålunda besvarats, och i denna tradition kanske ligger ett frö till gäst-
givargårdarnas renässans — de och deras gammaldags trevnad be-
hövas med den pånyttfödelse av landsvägstrafiken som bilismen med-
fört.
Även om de förlorat sin ursprungliga funktion ligga emellertid
många av de gamla gästgivargårdarna ännu kvar, och här reprodu-
cerade bilder vilja ge en glimt från vårt läns bestånd av sådana går-
dar, från norr till söder. De omspänna en rik skala, dessa gårdar. Än
äro de herrgårdsmässigt bebyggda med ståtliga hus från 17- och 1800-
talen, än äro de av blygsammare art och likna en vanlig bondgård.
Förutom byggnader som hörde till det egna jordbruket hade gäst-
givaren speciella hus för rörelsen, t. ex. hållstuga för skjutskarlarna
och färdstallar.
D> GAMLA GÄSTGIVARGÅRDEN, VILKEN FLÄKT AV
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
