Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man i enstaka exemplar annorstädes än på Öland (S:t Per i Sigtuna,
Norrala i Hälsingland, Styrnäs i Ångermanland, Karise på Själland), /
men kalmarkustkyrkan — som den nyssnämnda typen blivit benämnd
— finna vi blott i mörehäradernas kusttrakter samt på norra Öland.
Kalmarkustkyrkan är därför otvivelaktigt en denna bygds egen ska- |
pelse och därtill en högst märklig sådan. Förf. har av denna högin- ;
tressanta försvarskyrka eggats till en del undersökningar i syfte att
därmed kunna bidraga till klarläggandet av vissa spörsmål, som äro
förknippade med frågan om hur den utvecklats och fått sin säregna ”
skapnad.1)
Öland och Möre voro rika bygder redan under förhistorisk tid. Det
utsatta läget med en lättillgänglig kust bidrog till, att dessa trakter
ofta blevo mål för de på andra sidan Östersjön bosatta folkens plund-
ringståg. Ölands många fornborgar vittna ännu om de omfattande
försvarsanstalter, som av öbefolkningen vidtogos till skydd mot dessa |
härjande inkräktare. Även på fastlandet kan man här och där finna |
lämningar av liknande bygdeborgar. Vid många viktiga punkter
längs våra Östersjökuster uppfördes mot slutet av 1100-talet ett antal |
befästningstorn av sten, kastaler. I våra orter ha rester av dylika /
kastaler påträffats i Kalmar och Borgholms slott samt vid Strömse- 7
rum.?) Kanske har det funnits liknande försvarstorn på ännu
flera ställen i dessa kusttrakter.
Ungefär samtidigt med kastalerna eller ej långt senare torde de
äldsta försvarsbetonade kyrkobyggnaderna här ha kommit till. Efter ’
all sannolikhet var det de privata kyrkorna, gårdskyrkorna, som tidi-
gast inrättades såsom fästen. Först något senare blevo åtskilliga soc-
kenkyrkor inredda med försvars- och förrådsvåningar och påbyggdes
för detta ändamål med en eller två våningar över långhusen. Tornen
byggdes starka och höga. |
I sitt arbete om rundkyrkorna infogade Frölén en kort översikt, /
vari de nordiska fästningskyrkornas olika typer omnämnas.3) En av |
de viktigaste bland dessa ger han där namnet ”kalmarkustkyrkan” -
och exemplifierar med Kläckeberga och Källa, de båda ojämförligt
bäst bevarade av det halvdussin kyrkor som, mer eller mindre utpräg- |
lat, tillhöra denna typ. De övriga äro Halltorp, Söderåkra, Torsås och -
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
