Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nådde de här icke fullt så tidigt någon större världslig makt, men mot
slutet av 1100-talet böra de förutsättas ha hunnit bli ganska mäktiga
och välsituerade.
När man försöker gissa sig till, vem som kan ha varit byggherren
till kläckebergapalatiet, står det ganska klart, att denne icke kunde
vara någon annan än antingen konungen eller Linköpings-biskopen,
eftersom några andra stormän av den betydenhet och med den makt,
att de kunna komma ifråga, knappast äro att räkna med vid denna
tid. Först under ett något senare skede ernådde det världsliga stor-
mansväldet i vårt land en sådan omfattning, att byggnader av så pass
förnäm art kunde ha till byggherrar även andra stormän än konung-
en, biskoparna och möjligen konungens jarl.
Kalmar län och Öland hörde vid denna tid till Linköpings stift. I
ett påvebrev från 1178 (Sv. dipl. 74) uppräknas bland biskopsstolens
16 domäner även en del tyvärr ej namngivna gårdar i Möre och på
Öland. Kalmar var vid denna tid en av landets viktigaste städer, kan-
ske rentav den allra förnämsta,51) och var utan tvivel en viktig in-
körsport till vårt land för kontinentens kultur. "Staden hade ett lämp-
ligt läge — i södra delen av det långa stiftet — för anläggandet av en
representativ och för skyddandet av biskopens intressen här nere
ytterst värdefull borgbostad. Men även konungens intresser i denna
del av landet voro starka. Han hade ju visserligen ett väl försvarat
fäste i Kalmar, men det kunde möjligen tänkas, att detta endast var
hans utpost vid hamnplatsen, och att hans egentliga bostadsborg var
förlagd något längre från kusten. Det förhållandet, att en borgan-
läggning med stenhus då redan börjat växa upp kring kastalen — ej.
långt senare, kanske just vid denna tid, tillkom en ringmur med torn
kring borgen talar emellertid närmast för, att konungen, om han
vistades här något vidare, snarast bör ha bott i Kalmar. Även av
detta skäl synes alltså biskopen böra givas företräde vid Kläcke-
berga.52) j
Det kan då tyckas underligt, att han utsett en plats nära en mil från den
blomstrande staden för sin borg och inte förlagt den i eller omedelbart invid
själva staden, men en biskopsborg inom stadens område kunde kanhända ver-
kat utmanande mot den världsliga maktens innehavare, varför han valde ett
mera diskret läge för den.53) ;
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
