Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svaret på den framställda frågan: vem var byggherren till Kläcke-
berga? är icke utan betydelse, då man går att söka en förebild eller
motsvarighet till den märkliga byggnaden. Hypotetiskt är det visser-
ligen ingen omöjlighet, att man här skulle ha direkt försökt efterlikna
något enklare kontinentalt palatsbygge, men det är rimligare, om vi i
första hand gå att söka efter påverkan från närmare håll. Vi kunna
mycket väl ha haft en — visserligen fåtaligt företrädd men dock be-
fintlig — profan stenarkitektur inom vårt stift redan omkring 1200,
härpå tyder det stenhus med källarvåning vid Kalmar slott, som
förut omnämnts. Denna byggnad har dock icke kunnat utgöra någon
förebild till Kläckeberga.34) Givetvis kan det ha funnits flera än detta
stenhus i närheten av kastalen vid samma tid, men spår av några så-
dana ha icke påträffats vid de omfattande utgrävningar, som före-
tagits på platsen. Om det här funnits en så gedigen stenbyggnad, som
kläckebergahuset, så hade man säkerligen icke helt rivit denna vid
de senare utbyggnaderna av borgen, utan sökt inpassa densamma i
den yngre anläggningen, med bibehållande av åtminstone en del av
dess murverk. Det finns därför knappast något bärande skäl för att
söka. förebilden till Kläckeberga inom borgen i Kalmar.
Näst Kalmar och event. Borgholm, där man möjligen vid fortsatta
utgrävningar kan lyckas påvisa förekomsten av en tidig stenbyggnad
av denna art, finns det knappast mera än ett ställe inom hela stiftet,
varest en parallell till Kläckeberga tidigare kan ha funnits, och det
är i Linköpings biskopsborg. Där kan man emellertid icke numera
påvisa något byggnadsparti, som med säkerhet uppförts så pass tidigt.
Vi kunna icke heller på något annat ställe uppleta någon bestämd in-
hemsk byggnad, varifrån Kläckeberga kunde tänkas ha lånat sina
arkitektoniska särdrag.
Även i våra grannländer Danmark och Norge ha den romanska
tidens profana byggnadsminnesmärken skattat åt förgängelsen i så
hög grad, att det oftast är endast grundmurar eller markvåningar,
som numera återstå av desamma. Av ärkebiskoparnas förnäma pa.
latsbyggnader är Trondheimspalatset, som delvis härstammar från
1178, det bäst bibehållna. I ärkebiskop Eskils borganläggning på
Soborg, Själland, fanns ett stort palatium med anslutning till ett dub-
belkapell. Av dess planutformning framgår tydligt, att det är de
tyska pfalzanläggningarna, kanske främst Goslar, som varit förebil-
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
