Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här publicerade uppmätningar, fotograferingar och rekonstruktioner äro,
där ej annat angives, gjorda av förf., vars arbete utförts på i huvudsak egen
bekostnad. |
2) Martin Olsson: En grupp runda kastaler från romansk tid på Sveriges
östkust. Fornvännen 1932, s. 273 ff.
3) Hugo F. Frölén: Nordens befästa rundkyrkor. Sthlm 1911. I, s. 32 ff.
4) Så har varit fallet vid förf. granskning av Halltorp, Källa, Hagby och
Voxtorp kyrkor.
3) Samtliga i Lantmäterikontorets arkiv, Kalmar.
6) Enl. anteckningar av en gammal kyrkovaktmästare, Karl Fransson, i
Dörby. Kyrkoherde P. Ståhlberg fäste min uppmärksamhet på dessa ant.
Samma uppgift har även Frölén, möjligen ur andra källor. Anf. arb. I, s. 85.
7) Henning Schätte blev det år 1678 inrättade Kalmar stifts förste biskop.
Från 1660 hade han varit superintendent och kyrkoherde i Kalmar. Han adla-
des år 1668 med namnet Skyttenhielm.
En anteckning, som gjorts i kyrkoboken år 1692 av biskop Schätte, förtäl-
jer: ”...ähr den Grafwen Anno 1688, förrän något det ringaste till Chorets
byggning blef begynt, både gräfven murat och hvalft...”.
3) Innan sakristian blev byggd var det ganska obekvämt för prästen, och
därför beslöt man på sockenstämma år 1733, att ”en ny döör fram i Choret
giöras skulle, item en ny stohl på vänstra sidan om altaret med något högt
skrank, hvarutinnan prosten, medan ingen sakristiga är, beqvämligen sittja
kunde.” ( Ant. i kyrkoboken 1733). Följande år gjordes den nya stolen av
snickaren O. Pihlqvist.
2) De märken, som Löfgren ansåg tyda på, att kyrkan förr varit blott hälf-
ten så lång, voro såren efter den äldre triumfbågsmuren, vilken tydligen helt
nedrevs 1760 i samband med valvens raserande. Inskriptionen på södra väg-
gen kunde vid undersökningen 1938 icke hittas.
"10) Löfgren skriver Oluf Berggren, vilket dock torde vara felaktigt. (Om
Jonas B. se Manne Hofrén: Kyrkobildhuggaren Jonas Berggren. Kalmar läns
fornminnesf. medd. 1936.) I här gjorda utdrag ur Löfgrens anteckn. (N. I.
Löfgren: Samlingar och anteckningar Vitterhetsakad. arkiv, Sthlm. Handskr.)
har stavningen något moderniserats. Anförda inskriptioner ha kompletterats
och rättats av förf.
11) Akvarellen, som är rätt valhänt utförd, visar det Cronhjortska vapnet.
Till vänster om detta en gråtande kvinna och till höger en kvinnofigur med
ett spjut (Diana?) samt vid hennes fötter en död hjort. Över hennes huvud
svävar en basunblåsande ängel. Under vapnet en svärdsorden, samt ett in-
inskriftsband med text: TÅLIG MAN TRIFS. Längst ned den långa nekro-
logen, som lyder: ”Konungens Högtbetrodde Man och President, Friherre
CARL GUSTAF CRONHJORT, KÄND för mannamod på Fältet, nit för
Fäderneslandet, ynnest hos ÖFVERHETEN, Kärlek för medborgaren, Stånd-
acktighet i Lyckans täta omväxlingar, Föddes i Kalmar den 16 September
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
