Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43) Erik Lundberg har dragit paralleller mellan det engelska hallhuset och
den nordiska gården av gotländsk eller sydgötisk typ (i not 41 anf. arb. s. 230)
och även framhållit, att den anglosaxiska bostads- och gårdsanläggningens
former redan under 1000-talet utövade ett starkt inflytande i Skandinavien.
Han anser, att det torde kunna hävdas, ”att icke endast den s. k. sydgötiska
hustypen utan även den regelbundet fyrsidiga gårdsanläggningen introduce-
rats i, och rent av erövrat Skandinavien under den tidrymd då danska härska-
re rådde över England (Sven Tjugeskägg, Knut den store 1016—1036). Den
tidigare oregelbundna anhopningen av hus i en gård ersattes sålunda vid
denna tid av en mera klart formad anläggning...” Byggnadskonsten i Sve-
rige under medeltiden, 1000—1400. Sthlm 1940, s. 108. ;
4t) Erik Lundberg: Beenhammar. Svenska Kulturbilder V, s. 234 ff.
45) Ibid.: Herremannens bostad. Sthlm 1935, s. 219 ff. Lundberg fram-
håller, att i de äldsta källarstugorna, vars överbyggnader äro försvunna, Sy-
nes källarens planform än tala för två- och än för encellig plan i källarstugan.
46) Martin Olsson. Det äldsta Kalmar slott. Kalmar nations skriftserie XIII.
Uppsala 1936. S. 9 ff.
47) I de normandiska och engelska donjonborgarna är det rätt vanligt att
finna ett kapell inrättat i en av våningarna, ibland bredvid festsalen, såsom i
Towern, London (kapellet sträcker sig här genom två våningar). Lundberg:
Herremannens bostad, anf. arb. fig. 140. ”Sal, bostadstorn och kapell äro här
sammanfogade till ett massivt torn”. Någon mera bestämd plats för kapellet
existerade icke heller i de tyska borgarna och pfalzanläggningarna. ”Det blev
på förfogbar plats, möjligast nära de herrskapliga bostadsgemaken, från vilka
det skulle vara möjligt att uppnå, inrättat, eventuellt också i torn, portbygg-
nader, ja i själva palatset (Wartburgombyggnaden) anbringat”. Oskar Schu-
rer: Die Kaiserpfalz Eger. Berlin 1934, s. 34, not 2.
48) T. ex. Bringes i Norrlanda, Gotland.
29) Erik Lundberg: Herremannens bostad anf. arb., s 244 o. 170.
50) Nils Lithberg: Gotländska Minnesmärken. Sthlm 1929. Densamme:
Bondgårdar från Gotlands medeltid. Rig 1930. Gunnar Jonsson: Medeltida
stenarkitektur hos Gotlands allmoge. Sv. Kulturbilder. Ny följd. Bd 3.
51) Adolf Schäuäck: Studier rörande det svenska stadsväsendets uppkomst
och äldsta utveckling. Uppsala 1926, s. 230.
352) Under hela Knut Erikssons regeringstid satt en kraftkarl, den hos ko-
nungen högt i gunst stående biskop Kol, på Linköpings biskopsstol. Det vore
närmast förvånande, om han låtit sig nöja med de tidigare relativt enkla
bostadsförhållandena på såväl biskopsgården i Linköping som på sina mera
avlägsna gårdar. Det är dock tvivelaktigt, om Kläckeberga och Halltorp
kunna ha blivit byggda redan vid slutet av biskop Kols tid (före 1196). Den
möjliga förekomsten av en trepassbåge i Kläckebergas portal bör dock icke
utgöra något absolut hinder för en så tidig datering. Redan kort efter 1173
byggdes t. ex. en tvärskeppsportal i dömen i Braunschweig med enkelt tre-
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
