Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När det sedan hunnit bli tyst igen, kommer det ivrigt efterlängtade
roteföredraget. Det är läraren, som håller det, och det ligger mycket
både självständigt och mödosamt arbete därbakom. Källor till det ha
varit gamla bypapper och bykartor, kyrko- och sockenstämmoproto-
koll från 1818 och framåt, utlånade från sockenarkivet, samt kvar-
levande muntlig tradition. Många citat återgivas och med noggrann-
het i varje detalj. Föredraget handlar framför allt om den egna roten.
Det är forna tiders Kolsebro- och Stjälkhammarsbönder, som passera
revy. Det är namn kända för en stor del av roteborna och icke bara
genom hörsägner. Nej, nere i bänkarna sitta ättlingar till flera av
dessa personer, som nämnas. Det är deras farfar eller morfar, som
omtalas såsom deltagare i det och det vargskallet, eller såsom sexman
eller byfogde eller något annat i den vägen. Och de gårdsnamn eller
torpnamn, som framskymta, äro desamma, som ännu äro i bruk. Det
vill säga en del av dessa namn äro kanske numera beteckningar för
torp som lagts öde. Men roteborna veta ändå, var dessa torp en gång
legat. Så är det då något på en gång okänt och välkänt, som roteföre-
draget förmedlar. Då och då höres ofrivilliga utrop, då något omnäm-
nes, som antingen bekräftar eller icke överensstämmar med den upp-
fattningen man haft på någon punkt. Kanske att till och med någon
reser sig upp och ger en kompletterande upplysning. En gammal f. d.
fjärdingsman, som numera är död, omtalade sålunda, att hans far var
den, som sköt sista vargen i Ukna socken. Ibland vädjar för övrigt
läraren själv mitt i föredraget till någon av de närvarande att ur eget
minne komplettera något, som just omnämnts. Ett sådant vädjande
kan ge upphov till intressanta små utläggningar. Roteborna äro på
detta sätt aktivt med i det hela och det blir en säregen gemenskaps-
anda, som ingen utomstående kan föreställa sig. Roteföredragen ha
handlat om sådana ämnen som: Kolsebro gamla byordning; Forna
tiders åtgärder mot vargarna i Ukna; Missväxten i Ukna 1845; Ur
Ukna ödekyrkas historia; Ukna sockens fattigvård under 1800-talet;
Stjälkhammars skolas tillkomsthistoria m. fl.
För att återgå till rotefesten i Kolsebro ordenslokal, så kommer
efter föredragets slut den programpunkt, som heter kafferast. Den
rasten är rikligt tilltagen, ty de närvarande ha fått så mycket att:
samtala om. Överallt i salen samlas: man i små grupper med kaffe-
koppen i handen och resonerar ivrigt om det, som framkommit i rote-
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
