Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
främst residensstadens historia även efter Sylvander varit föremål
för flitiga och givande forskningar. P. G. Berggren utgav 1907 ”Kal-
mar stad och dess historia”, vilken 1936 utkom i ny väsentligt utökad
och omarbetad uppl. ”Kalmar och Kalmarbor under 1600-talet” av
Gunnar Håkansson utkom 1944. Samma år utkom också första delen
av professor Martin Olssons stort upplagda och grundläggande utred-
ning om ”Kalmar slotts historia”. Detta för att nämna några av
de större arbetena i bokform.
”Västerviks historia” utgavs 1933. D. 1: Förhistorisk tid av
Henrik Munthe och Harald Hansson-[Stale]. Tiden 1275—1718 av
Folke Lindberg. D. 2: Tiden 1719—1932 av Lars Dahlgren. En om-
fattande och modern stadshistoria. I den ovan nämnda sparbanks-
historiken ingår ett par större värdefulla uppsatser om Oskarshamn
av R. Broberg, ”I Oskarshamn på 1870- och 1880-talen” samt ”Oskars-
hamn och mellersta Kalmar län — en näringsgeografisk översikt”
av docenten C. E. Nordenskjöld och amanuensen Olov Andersson. —
”Från forna tiders Vimmerby och Sevede. Historiska anteckningar
och. kulturbilder” av F. E. Norén, 1936, och A. Durlings 1931 utg.
”Kulturbilder från Vimmerby-orten” äro ett par bidrag till Vim-
merbys historia. — Nybro fick sin historia tecknad med anledning
av den dåvarande köpingens hundraårsjubileum 1924, nämligen i
J. G. Nilsson, ”Nybro köpings och Nybro-bygdens historia”. Samma
år utkom också E. E. Areen, ”Borgholm, stadens och badortens histo-
ria” (Acta Oelandia. 2.).
Av andra större lokalhistoriska arbeten finnes t: ex. Ada Rydströms
”Boken om Tjust” såväl i första uppl. om 3 små delar, 1907—08,
som den betydligt utvidgade och omarb. uppl. i 7 delar från 1922—28.
Knappast något annat svenskt härad har fått en så innehållsrik och
omfattande beskrivning. Åtskilliga socknar i länet har fått mer eller
mindre utförliga historiker, såsom: P. T. Arbman, ”Vad medeltida
urkunder berätta om Döderhults socken”, 1928, C. H. Carlsson,
”Anteckningar om Kristdala socken ...”, 1900, E. Sandgren, ”Blad
ur Söderåkra sockens historia”, 1924, J. Villskog, ”Törnsfall”” i Medd.
från Tjustbygdens kulturhist. fören. 3., 1945.
Hembygdens kyrka måste vara ett viktigt ämne för hembygds-
forskarens studier. Denna är ju ofta ett betydande kultur- och konst-
historiskt minnesmärke. Södra Möres försvarskyrkor behandlas ut-
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
