Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hemskt djurnamn eller av ett inhemskt växtnamn eller av uttrycket
för något lokalitetsförhållande... förklaras härav, varför just dy-
lika ord utgöra huvudmassan av våra osammansatta namn.”1)
Rudberg säger i fråga om sambandet mellan ortnamn och person-
liga tillnamn i Västergötland: ”I ganska många fall är dock namnet
icke överfördt direkt från djur till människa, utan bildadt efter ett
ortnamn, såsom Björn av Björsäter...’ Detsamma gäller trädnam-
nen. Han anför även några soldatnamn som exempel på att gårds-
namnet legat till grund och tillägger, vilket är viktigt, att dylika en-
staviga namn även förekommer bland andra än soldater.2) Bries-
korn förfäktar samma mening om ortnamnens betydelse beträffande
förlederna i sammansatta 1600-talsnamn: ”Viktigast att reda ut äro
naturligtvis de förleder, som utgöra vanliga appellativer, just eme-
dan det appellativa elementet så godt som alltid är endast skenbart.
Jag nämner exempelvis några grupper och ordnar dem rent meka-
niskt efter den olika appellativa betydelsen, hvarvid just det onatur-
liga och mekaniska i denna indelning desto klarare framträder.”
Hans mest slående exempel är Ångerman av Ångermanland inom
gruppen själstillstånd.3) Allt detta gäller även de flesta soldatnam-
nen. Även om t. ex. djurnamnen ursprungligen voro ett genom jäm-
förelse med djur uppkommet uttryck för soldaternas egenskaper väl-
jas de senare i anslutning till ortnamnen. Redan år 1710 fanns vid
Kalmar regemente en Gås för Gässlingsängs rote. T. o. m. adjektiv-
namn uttryckande egenskap kan misstänkas ha tillkommit på det
sättet. Det individuella i namnen är långt mindre än väntat. Kate-
gorierna. voro givna och en tillfällig likhet mellan rotenamnets första
stavelse och ett förut brukat (fördelaktigt) adjektivnamn tycks ofta
vara anledning till valet.
Att ortnamnen särskilt väl lämpade sig som källa för tillnamn,
beror väl på att båda namngrupperna delvis vila på samma psyko-
logiska grund, likheten gäller namn, som bygga på jämförelse. De
appellativer, som därvid användas för soldatnamnen, återfunnos även
bland ortnamnen. Lindroth anför följande belysande exempel:
1) Tegnér, a. a., s. 142 f. Bet
2) Rudberg, Om sambandet mellan ortnamn och personliga tillnamn i Väs-
tergötland, s. 5 f.
3) Brieskorn, Svenska familjenamn, s. 109.
100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
