Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
prior och under honom en subprior. Af orden funnos äfven nunne-
kloster (monasterium), hvilka styrdes af en priorissa men för öfrigt
stodo under en viss uppsikt af närmaste brödrakloster. För att stärka
gemensamhetskänslan inom orden ägde talrika förflyttningar rum af
medlemmar mellan de olika klostren. Dominikanerna vinnlade sig
om studier, och i hvarje brödrakloster fanns en läsemåästare (lector).
I Skeninge fanns en högskola (studium generale) för Nordens
dominikaner. Den mest berömde af de nordiske dominikanerna var
Petrus de Dacia, bördig från Gotland och känd såsom religiös för-
fattare.
I Sverige funnos dominikanerkloster i Sigtuna, Sko, Stockholm,
Uppsala, Skara, Lödöse, Västerås, Strängnäs, Jönmen ND felen
samt Åbo och Vibor Od Finland. Danmark hade ej mindre än 23
dylika kloster och Norge 4, hvarjämte till provinsen räknades klostren
1 Libau och Reval !). Provinsialpriorn residerade ofta i Danmark
(Roeskilde) eller på olika platser i Sverige (t. ex. Kalmar). Provin-
sialkapitel höllos för Norden uti Ribe 1246, Odense 1252, Ribe 1253,
Lund 1254, Skara 1255, 1275 och 1280, Visby 1281 eller 1283,
Sigtuna 1286, Västerås 1291, Skeninge 1305, Nestved 15202).
Till följd af de ofta återkommande krigen mellan Sverige och Dan-
mark var förbindelsen mellan de olika ordensklostren ofta afbruten,
hvarunder de stundom styrdes af en provinsvikarie. Orden måste
liksom andra andliga stiftelser betala en årlig afgift till den påfliga
stolen, och på provinsen Dacia kom den betydliga summan af 6,000
floriner ?).
I Kalmar funnos under medeltiden tvänne kloster af domini-
kanerorden, ett systrakloster utanför stadens norra port") och ett
brödrakloster. Hvar var detta senare beläget, och hvad berätta
källorna om detsamma?
I den forna stadsmuren, som omslöt det gamla Kalmar, fanns
en mindre port, hvilken än kallas ”Synnerste Vattuporten”, än ”Munke-
porten”. Enligt 1653—1676 års fortifikationskartor för Kalmar låg
denna port ungefär vid sydöstra hörnet af Nya kyrkogården. Stads-
?) Wedel-Jarlsberg, Une page de Ihistoire des freres precheurs
Rome 1899.
2?) Se samma arbete.
3) D:0.
”) Se författarens uppsats i tredje häftet af Kalmar Fornminnes -
förenings meddelanden.
JE AL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
