Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
samband med det s. k. Danaholmsmötet mellan den svenske konungen
Emund gamle (1050—1060) och den danske konungen Sven Estrids-
son. Genom den på detta möte uppgjorda gränsregleringen mellan
Sverige och Danmark blef Bleking, som troligen ända till denna
tid räknats till Sveakonungens välde, formligen afträdt till Dan-
mark. Rågången uppgicks rikena emellan och utmärktes på sex
hufvudpunkter med gränsstenar, af hvilka den sjätte, som kallades
Brimsesten, ”sattes” mellan Bleking och Möre”). Som härvid
omnämnes endast en sten men på holmen vid Brömsebro finnas två,
hafva vissa tvifvelsmål framställts, huruvida kungsstenarna verkligen
utgöra det gamla gränsmärket. Den rätta Brimsesten skulle möj-
ligen vara en 3 m. hög och ganska vidlyftig sten, belägen på
bäckens norra sida midt emellan tvänne kärr å Mellan-Appleryds
ägor; den kallas af allmogen Brömsen och kärren Brömsekärren"").
Denna sten är emellertid jordfast och kan därför ej gärna vara
”satt”. För öfrigt har 1 äldre tider endast en märkessten funnits
å holmen vid Brömsebro. Så t. ex. omtalas i en år 1554 uppgjord
beskrifning öfver rågången mellan Bleking och Möre"""), att denna
bland annat gick genom ”runestenen, som står midt i strömmen vid
Brömsebro”, och år 1645 heter det i en skildring af första mötet
mellan fredskommissarierna vid Brömsebro, att midt på ofta om-
talade holme låg en stor rund sten till gränsmärke mellan de båda
+) Västgötalagen, Collins och Schlyters edition, s. 68.
++) Löfgren, Kalmar och dess stift i Småland, h. 2, s. 82 fi noten,
där äfven några andra namngifna stenar i trakten omnämnas, bland
andra Brömsehall å Tombäcks ägor i Bleking.
+++) Nya handlingar rörande Skandinaviens historia, del XIX, s.
56. Uppgifter om gränsen mellan Sverige och Danmark, på k. Gustaf
I:s befallning inlämnade till mötet i Elfsborg år 1554: "Först Bögyn-
nende vtan för södre vdden påå Ölandh och Kyrkiehaffn. Ther ifrå
och till ett skiär, som ligger öster söder ifrån Brömpsewaldh, benemdh
Rödekoo. Ifrå Rödekoo och till Brömpsewaldh. Ifrå Brömpsewaldh
och till Runestenen (widh Brömsebroo), som står midt i strömmen widh
Brömpsebro. Ifrån Runestenen och sädan strömen vppåt och till
Knäholdh.. Frå Kneholdh, ther Torssååss Sokn begynnes, och till Packa-
göll eller Packehold etc." Jfr. sid. 75 i samma arbete: Anteckningar
om gränsen samt råmärkena emellan Sverige och Danmark, som finnas
bifogade Gränse Commissionens Handlingar för år 1603, där det heter:
"Rödesten, som står i Kalmar sundh på ett skär, som hether Rödhe-
koon. Dernäst Bromsewald och Bromssesteen. Sädan Brömssen opåht.
Uhr Brömssen i Högeström. ”Ther i frå i Elgewadh etc."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
