Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
mark. Han hade dock hunnit härja vida omkring och därunder
bland annat bränt för 385 bönder i Möre. Äfven 1565 härjade och
brände danskarne norr om gränsen”).
Ändtligen slöts det ödesdigra kriget genom freden i Stettin
1570, hvarvid dock åtskilliga tvistepunkter lämnades oafgjorda.
Detta gaf tid efter annan anledning till gränsmöten, vid hvilka man
sökte förlika stridiga saker rikena emellan. Ett sådant möte hölls
i maj 1572") vid Brömsebro, i hvilket å svensk sida deltogo Nils
Gyllenstierna, öfverste kansler, Hogenskild Bielke, Sveriges rikes hof-
mästare, och Gustaf Banér, EE sekreterare voro Erik Mattsson
och Rasmus Ludvigsson. Från dansk sida mötte Peder Bilde, Jörgen
Rosenkrantz och Nils Kaas. Å detta möte förekom bland annat frågan
om ”tre kronor”. Danskarne påstodo, att detta vapen var ett unions-
vapen för alla tre rikena Sverige, Norge och Danmark, så af konung
Albrekt allraförst upptaget på den tid, han skulle hafva ämnat
igenom krig aftvinga drottning Margareta Danmark och Norge.
Svenskarne åter påstodo, att de tre kronorna voro Sveriges enskilda
vapen och sökte bevisa detta med gamla ”monumenter” och skrifvel-
ser. För öfrigt torde äfven åtskilliga tvistefrågor rörande livländska
förhållanden hafva förevarit. Mötet ledde emellertid icke till något
definitivt resullat, åtminstone icke beträffande ”tre kronor”. Denna
fråga skulle därför ”utföras med den process, som i Stettinska för-
draget funnes. specificerad, och rikena emellertid förblifva i god
grannsämja”. Som bekant afgjordes frågan om tre kronor först
genom knäredfreden 1613. |
Vid det s. k. kalmarkrigets utbrott låg vid Brömsebro såsom
gränsvakt en ryttarfana på 150 man under befäl af den sedermera
så bekante Peder Mickelsson (Hammarsköld). ’Påtalig som denna
styrka var, kunde den ej hindra danskarne, då dessa den 1 maj
1611, öfverlägsna till antalet, ryckte in öfver gränsen. Efter en
+) Händelserna från nordiska sjuårskrigets dagar äro meddelade
efter Westling, Det nordiska sjuårskrigets historia, I, s. 37 f, 56, 72 f.
74, 80, 115 m. fl. ställen, och Sylvander, ant. arb., VIL 3. 89 ff.
==) Girs, Johan "HI:s chrönika, s. 24 ff. Historiskt Bibliotek, II, s.
436 (instruktion för de svenska kommissarierna). Rydberg, anf. arb.,
V, 8 5 ("Till möte samlade svenske och danske kommissariers afsked
beträffande de tre kronorna i danska riksvapnet. Avaskär 1572, maj 275),
Underhandlingarna pågingo "några dagar? både muntligen och skrift-
ligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
