Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jo, han kände till dessa ogästvänliga möblerade
rum, där han om kvällarna brukat sitta trött och
ledsen. Aldrig hade han trivts. Själva sängarna
med sina nötta bomullslakan och slitna
madrasser hade om nätterna gnisslat och gnällt under
honom, som om också de känt hans
vantrevnad.
Och nu ... Han höll pennan lyft över
papperet och såg med ett småleende framför sig. När
han om eftermiddagarna kom hem, var det som
om rummet haft mänskligt liv och välkomnade
honom. Någon hade varit där inne. En vänlig
liten hand hade slätat ut duken och strukit
överdraget jämnt på soffan. Rummet var varmt, av
en behaglig doftande värme, som om ett milt
väsen blåst sin anda över det. Ofta stod också
en blomma på skrivbordet. Ibland stannade han
framför spegeln i klädskåpet. I dess glas
skymtade han en grön klänning, ett blomlikt ansikte.
Det var som om Edit även osynlig behärskat
rummet. För varje dag tyckte han sig bli mera
bekant med henne genom rummet. Han lärde
känna henne genom att se, hur ordentligt hon
ordnat hans papper och böcker. De blanka kakel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
