Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då höll hon upp en kopp framför honom,
alltjämt med ögonen strålande av glädje, och
började tala. Han hörde tyst på hennes svärmiska
förklaringar. I hennes röst sjöng som en
jublande melodi om försoning, om kärlek: ett barns
kärlek till sin far och en fars kärlek till sitt barn.
De små blå blommorna på kopparna lyste med
färgen av ett barns ögon eller en himmelens sky.
Den unge mannen greps av samma glädje som
hon. I sitt hjärta ångrade han att han själv varit
så hård mot sin far. Hennes ögon tycktes se
tvärsigenom honom, bönfalla honom om att bli god.
När hon slutat, tog han den fina koppen ur
hennes hand.
— Tack för att ni kom, sade han sakta. Min
far blir säkert mycket glad. Jag skall
personligen överlämna till honom försoningsgåvan.
Och hon gick tacksamt leende ifrån honom
utan att veta att den hjärtats kärlek hon så
givmilt slösade med nu skulle göra ännu ett par
människor lyckliga. Helmer väntade otåligt där
nere. Så kom hon då äntligen. Och medan hon
berättade, promenerade de långsamt bredvid
varandra på de upplysta gatorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
