Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl-Gustaf skakade av sig denna fråga,
därför att den syntes honom alltför filosofiskt
djupsinnig att så här på stående fot besvara.
Åter lyfte han ansiktet mot himlen. Blått!
Blått! Ett fjärran högt beläget land utan gränser
och där bakom, bakom detta skimrande
dallrande — vad då? Fanns det väl en himmel
sådan man som barn tänkte sig den, där Gud
Fader, en vis och god gammal man, varje afton
i släpande purpurmantel gick omkring och tände
millioner blixtrande stjärnor till att lysa
människorna om natten? Eller voro denna ljusblå
eter och jorden, som kändes så varm mot hans
fot, och han själv och barnen och hunden endast
något, som syntes vara — en avspegling av en
ofattbar tanke, som skulle förflyktigas som
osynligt stoft, när vinden svepte över det?
Då fick Carl-Gustaf se något besynnerligt
på himlen. En vit, väsande orm for fram där
uppe, en vit orm av rök eller dimma. Och
samtidigt fylldes den nyss så fridfulla rymden av
ett smattrande ljud, som om ett troll nyst och
fräst med sin klumpiga näsa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
